Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T
derföre först och frilmst den aktning, eom derigenom tillfallit
den enskilde arbetaren. För icke länge sedan ansåg den rike
eller högtüppsatte alldeles under sin värdighet att bemöta
den fria arbetaren eller arbeterskan med samma vänlighet
som t ex. sin betjent eller piga. Medelklassen har följt
exemplet, den tjenande likaså, och mer än en gång ha vi hört
mästare i olika yrken, på det mest befallande sätt tilltalas af
de rikes tjenare. Denna tid är för alltid förbi. Den
arbetare, som församlat omkring sitt verk tusentals åskådare, som
blifvit prisbelönt för utmärkt skicklighet, har lärt känna sitt
eget värde, lärt att akta sig sjelf och skall intaga det rum i
samhället, som honom med rätta tillkommer. Men icke nog
med att andra klasser lärt sig att akta arbetaren —
arbetsklassen sjelf har äfven genom utställningen erhållit en högre
lyftning. Genom beskådande af de samlade alstren från olika
yrkesgrenar, har arbetaren fått ett större intresse för industrien
i allmänhet och genom åskådande af alla de olika arterna af
den industrigren han sjelf bearbetar, har han kommit att
anställa nyttiga jemförelser, måhända blifvit ledd till
förbättringar och uppfinningar, 6om annars aldrig blifvit gjorda.
En annan, icke mindre vigtig följd af utställningen är
den, att den svenska nationen lärt känna sina egna
tillgångar, sin förmåga att i det närmaste fylla sina egna behof,
och inom landet tillverka, för lika billigt pris och lika
vackert som utländningen, en stor del af de nödvändighetsvaror,
som den hittills med så mycken förkärlek tagit utifrån.
Mången, som hittills rynkat på näsan åt den inhemska industrien,
som aldrig kunnat förmå sig att inträda i en svensk
fabriksbod, som aldrig vågat begagna svenska blommor, svenska
spetsar eller svenska handskar, emedan det »icke brukades»,
har fått erkänna, att de svenska varorna icke kunna skiljas
från de utländska på något annat än det billigare priset. Huru
mången har icke vid åsynen af den ena eller andra artikeln
sagt eller tänkt: »kan detta vara svenskt!» och
fosterlandsvännen har med glädje funnit detta förhållande besannadt
och ser med förtröstan den framtid till mötes, då vi icke
behöfva taga några nödvändighetsartiklar utifrån. Man har
klagat öfver att expositionen varit så fåtaligt besökt af
utländ-ningar, att värdshus och enskilda till uthyrning afsedda
boningar stått tomma, men det är bättre att vi lärt känna vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
