Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
och uppriktig gudsfruktan. Denna tid omfattar hennes bästa,
käraste och fridfullaste minnen; ty farmodren förstod det
mörka och vilda barnasinnet med dess alltid verksamma
fantasi, som föreföll andra frånstötande, samt förstod att böja,
att luttra ocli lyfta det genom kärleksfull omsorg och under
gemensam bön och psalmsång. Det var ilen gamlas högsta
önskan att få upplefva sin sondotters konfirmationsdag, och
denna önskan blef hörd. Hon fick den glädjen att ledsaga
sitt hjertas barn till kyrkan, utefter de ined löf och
blommor festligt beströdda gatorna; men samma dags afton dog
hon plötsligt, hvarefter hennes sondotter kom tillbaka till
föräldrahemmet.
Man fick der många grunder till missnöje med henne.
Hon var icke sanjnfärdig, ty hon blandade verklighet och dikt
om hvartannat pà det förunderligaste sätt; hon var icke
flitig, ty hon hade icke anlag för ihärdigt arbete, och det
arbete hon egnade åt tämjandet af en fantasi, som ännu var
mycket starkare än hon sjelf, kurnle naturligtvis icke ursäkta
hennes overksamhet, när systrarna fullgjorde hennes sysslor,
mot löftet att hon skulle förtälja sagor för dem. Icke heller
var bon till väsendet lik andra barn, utan egen, svårmodig
och tyst. Bland besynnerliga infall berättas om henne, att
hon som helt liten plägad» smyga sig med in under
kathol-ska gudstjensten och sedan från ett upp och nedvändt kar
utförde den katholske paterns predikan för andra barn, hvilka
hon agade, om de vågade le. Icke mindre eget var det svar
hon gaf en man, _som plägade roa sig med att fråga hvad
hon ville bli. Svaret ljöd oföränderligen: skald! Ett. högljudt
skratt och en fyraskillings slant var lika oföränderligt hvad
hon fick i utbyte för sin uppriktighet. Hur hon först fallit
på den tanken att gifva detta svar, har hon nu svårt att sjelf
förstå; ty vid den tiden hade hon föga aning om hvad
skaldekonst vill säga.
Det första, mäktigt gripande intryck af poesi erhöll hon
på ett ganska eg"et, lika lustigt som rörande sätt, genom
nattvaktens sång. När klockan slog tio om aftonen, närmade
sig för henne dagens högtidligaste stund; då lå» hon i den
djupaste sinnesrörelse och lyssnade efter väktareversen.
Hennes första sträfvan att frambringa ett diktverk tillfredsställdes
på ett lika primitivt sätt, som hennes gryende skaldesinne
väcktes, llon skref nemligen, innan hon gick till hvila om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>