- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Nionde årgången. 1867 /
23

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

aftonen några vers ined krita på det rödmålade matbordet,
och strök sjelf ut dem 0111 morgonen, så snart en eller
annan båtkarl eller fiskare tillfälligtvis kommit in och sett och
läst dem. En enda läsare var henne tillräcklig, men på
samma gång oumbärlig:.

& Cl t?

Något längre fram i tiden fick hennes läslust näring, i

Dö’ ö

det hon af en gammal hernhutäre, som hade ett lånbibliothek i
staden, fick låna en mängd böcker på danska och tyska, utan
allt urval. Det sistnämnda språket lärde hon sig sjelf. Men
till vanligt arbete dugde hon icke; vild och egensinnig var
hon, och så lopp hon omkring som en stackars, hemlös
varelse, ett omedvetet, ouppfostradt barn, utan huld och skydd,
om hvilket det hette i staden: »Som hon bäddar åt sig. så
kommer hon att ligga». Hennes sinnestillstånd var mörkt

ÖO

och förtvifladt, hon erfor stundom en oförklarlig ångest för
något fruktansvärdt framtida öde — såsom bland annat för att
komina att sluta såsom förbryterska — och då kände hon sig
med smärta beröfvad allt stöd. Ty väl älskade hon fadren
med en gränslös kärlek, men de tvenne slutna naturerna
öppnade sig icke för hvarandra, och med hennes ujipfostrun var
han i sin tungsinthet föga böjd att befatta sig. Hennes
ungdomslif i hemmet var sålunda en tom och glädjelös tid. Först
då hon fyllt tjugu år inträffade en omkastning af hennes öde.

Det hände sig nemligen, att en ädel och
menniskoälskande man, som på genomresa uppehöll sig i Fredericia, fick
höra talas örn och fattade intresse för den unga flickan,
hvars naturgåfvor syntes stå i en så skarp motsats till
hennes lefnadsförhållanden. Han lät henne komma till
Köjmn-hanan, för att der bildas till lärarinna. Och nu började för
Magdalene ett helt nytt lif, under en till det yttersta
ansträngd flit, oförtruten sträfvan och outtröttlig ihärdighet. Det
gällde ju, att inom ett kort, på förhand bestämdt tidsförlopp,
återtaga allt som hittills blifvit försummadt och förvärfva sig

v O o

all den kunskap, som de lyckligare lottade erhållit, så att säga
för intet, blott genom att mottaga hvad som bjudits dem.
Det var icke blott viljan, som dref arbetets hjul, men törsten
efter vetande, en brinnande åtrå att ständigt lära mera, som
icke tillät henne att förlora modet, ens vid den torraste
undervisning, den tröttsammaste utanlexa.

Den bokliga bildning hon sålunda erhöll, var af något
gammaldags natur; så studerade hon t. ex. »Telemaque» och »Marc

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1867/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free