Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du blicken klarnar och du ser hur det lilla gulnade bladet,
bäcldadt med de öfriga kring moderträdets rötter, skyddar dem
för vinterns köld; huru det. der, småningom upplöst i sina
innersta beståndsdelar, bereder jorden för kommande rikare
skörd och ingår ånyo på tusen osynliga vägar i det lif. från
hvilket det nyss skenbart bortrycktes. Och så upplöser sig
ditt vemod i en stilla tacksägelse — en tyst lofsång,
ljudande i hjertat med något af de gamla påskpsalmernas ord
och ton.
En känsla, liknande den, med hvilken man betraktar och
likasom lefver sig in i ett dylikt skådespel, erfar man vid
samlandet och genomläsandet af bref från aflidna personer,
synnerligast om dessa varit ädla, rikt utrustade, i samtidens
lif ingripande karakterer. Äfven här läser man på gulnad
grund en förbleknad, stundom blott för kärlekens ögon
synlig skrift, röjande i spridda drag den kamp på lif och död,
som föregår under utvecklingen af högt begåfvade andar,
under daningen af stora karakterer. Också här skönjas de
djupa, outplånliga spåren af striden; också här röjes
ofullkomligheten, bristen, svagheten, men ock den inneboende högre
kraftens slutliga seger. Också här röner man en sekunds
förtviflan vid tanken att allt är slut, men jublar nästa
ögonblick i den glada vissheten att det goda aldrig går under —
att den sanning och kärlek en ädel menniska inlagt i sitt lif,
genom tanke eller handling, skola lefva och verka i nya
gestalter på osynliga vägar ännu sedan den form, hvarunder de
först uppenbarades, är förgäten.
Med känslor liknande dessa är det ock vi genomläst
Fredrika Bremers bref till C. G. Brinkinan, och af dem gjort
det urval, som vi här, med några få sammanbindande tillägg,
meddela.
Yäl veta vi, att det innersta själslifvets historia lägges
rätt i dagen blott för den förtroligaste, närmast befryndade
vänkretsen, och dit räknade icke Fredrika Bremer den qvicke,
glade, lefnadsvise umgängesvännen C. G. Brinkinan. Men
hennes bref till honom innehålla dock så inånga dyrbara
fragmenter af denna inre historia och derjemte så många drag
af hcunes egendomliga karakter och skaplynne, hennes
uppfattning af verlden, menniskorna och sin egen lifsuppgift, att
vi för vår del läst dem med högsta intresse och ej tveka att
här meddela dem, i afvaktan på den fullständiga skildring af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
