- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Nionde årgången. 1867 /
58

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

en sådan högmodsyrsel, en god och vSlviljande själ i
förening ined en så obeveklig hårdhet! Och denna — Gud på en
gång tillbedd och förnekad — hvilken afgrund! Huru
förfärliga äro ej dessa ideologer! För att bespara en gammal qvinna
någon oro hade denne inan gerna rest 200 lieues, och sannne
man skall, med det vackra leendet på läpparne, helt kallt
måhända skicka hundratals medmenniskor till schavotten. Nyss
var han färdig att kasta sig sjelf i alla farorna af ett
uppskof, blott för att bespara oss ett obehag, men, om vi efter
fyra dagar fördes inför honom såsom envisa fördröjare af hans
omstörtniugsplaner, skulle han vara färdig att, obeveklig och

orörlig, med egen hand offra oss för sin idé.–Ar det

verkligen möjligt! Detta varma hjerta skulle utan att vekna
lyss till en makas böner, se en moders tårar; det skulle icke
ens behöfva härda sig deremot! Ja! Liknöjd för tårarna för
dagen ser han, från centern af sitt eviga »vara», från sina
dunkla evighetsdjup, varelserna aflösa hvarandra. Bedårad af
sin fatalism och sitt stolta sjelfförtrocnde döper han med lugn
hand verlden i blod, under det ban helsar den leende
framtiden, som närmar sig, krönt af rosor.

Sanning! sanning! du är dock något att lefva och lida
för! Sanning! du räddar oss från vansinne! Utan dig skulle
vi kastas omkring på tankarnes lössläppta haf, likt ett skepp
utan styre. Från himmel till himmel har jag följt dig,
genom töcken och mörker har jag sökt dig; du var ej långt
borta ifrån mig, jag fann dig! Evangelii sanning, jag eger
dig, jag sluter dig till mitt hjerta!

Medan mina tankar och min bön följde hegelianen
rullade diligensen med stort buller in på Basels gator,
res-äfventyret var slut, och jag har sedan aldrig fått någon
spaning på den sällsamma reskamraten.

L-d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1867/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free