Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
nofrågan» i Amerika rönt långt mindre motstånd än i
Europa, skulle vi ej derföre vilja önska och föreslå, att tle
amerikanska grundsatserna i en hastig vändning tillämpades hos
oss. Vi hafva endast omnämnt detta såsom ett faktum,
framkalladt och gynnadt af egendomliga, nationella
förhållanden. England torde måhända utan motsägelse kunna
ställas i andra rummet med afseende på den omtalade rörelsens
framgång och utsträckning, ehuruväl den visst icke der
saknat sina motståndare och förlöjligare. Miss Bessie Rainer
Parkes yttrar härom i en liten historik*) öfver den af henne
redigerade English Womans .Journal; »78 häften af denna
tidskrift hafva utkommit under loppet af 7 år och har detta
företag varit förenadt med långt mer bekymmer och ansvar,
än fallet skulle hafva varit ined en blott litterär tidskrift.
Dess ledande artiklar vidrörde nemligen på många punkter
det civiliserade samhällets dyrbaraste intressen, den stod i
förbindelse med christna af olika bekännelser, och åtlöjets
afgrund var alltid redo att öppna sig under dess utgifvares
fötter.»
1 Frankrike mottogs denna rörelse med långt större
misstroende. Vi förmoda att en af anledningarna dertill
varit de våldsamma omhvälfningar, som flera gånger egt rum
i detta land, hvilket förhållande hos många framkallat
motvilja och fruktan för ifrågasatta förändringar, särdeles för
sådana, som hota att ingripa i familjelifvet. En annan
orsak torde äfven kunna sökas i af communister och
socialister under de första decennierna af detta århundrade
framställda vidunderliga åsigter om qvinnans rättigheter och nya
ställning i samfundslifvet. Madame Clarisse Vigoureux och
madame Gatti de Gamond hade genom sina arbeten endast
bragt frågan om reformer i qvinnans sociala ställning på
afvägar. En tredje orsak ligger måhända i den mindre frihet
man medgifver, den mindre tillit inan i allmänhet visar den
ö 7
fransyska qvinnan, äfvensom deri att endast undantagsvis en
grundligare bildning kommer henne till del. Hvad vi här
yttrat är ej några lösa hugskott, utan grundadt på iaktta-
*) Denna återfinnes i hennes arbete: Essays ön womans work.
London 18G5. Vi hafva länge önskat göra våra läsare bekanta med
denna lilla bok, soin utmärker sig för sunda åsigter, en sansad
uppfattning och klar framställning af ämnet och hoppas att snart kunna
återkomma dertill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
