Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gelser på stallet, ty en af våra korrespondenter, som vi
anmodat att skaffa oss underrättelser om på hvad punkt
frågan om qvinnans undervisning på det allmännas bekostnad
och beredandet af ökade utvägar för hennes sjelfförsörjning
befann sig i Frankrike, möttes, hvart han än vände sig,
af undvikande och ovilliga svar. Man ansåg dessa frågor
o o o
syfta på »qvinnans emancipation», detta formlösa hjernspöke,
hvilket på vissa håll uppväcker lika mycken förskräckelse
som spökhistorierna i barnkammaren, och ett framstående
fruntimmer i Paris lemnade derpå följande svar: »j’ignore
absolumcnt si cette question existe encore, et mème si ello
a jamais sériensement existé». Ett annat fruntimmer, utmärkt
för sin litterära bildning och verksamhet, förklarade, att hon
väl hade sig bekant personer, som lefde med uti och kände
frågans ställning, men att hon ej ens ville hänvisa till dem,
för att ej medverka till befordrandet af en sak, som hon
ogillade.
De upplysningar vår korrespondent varit i tillfälle att
inhemta, rörande den fransyska qvinnans sociala ställning i
ofvanbemälda hänseenden, inskränka sig sålunda till följande
uppgifter, hvilka vi anföra ur hans bref:
»Alltsedan den tid, då Madame Niboyer utgaf sin
tidning La voi.v des femmes, hvilken ifrigt förfäktade qvinnans
rättigheter och billigheten af hennes anspråk i förhållande
till mannen, kan man säga att intresset för la question des
femmes visat sig aftaga i liflighet. Det är ungefär femton
år sedan nämnde tidning upphörde ocli, ehuru sedan dess i
åtskilliga länder frågan vunnit en allmän och för sin
lösning-fördelaktig framgång, tyckes den deremot ej i Frankrike
hafva blifvit omhuldad med jemförelsevis lika stort
deltagande. Det är nog antagligt och till och med säkert, att
hos de personer och inom de kretsar, der densamma förut
omfattats med ifver ocli varit föremål för arbete och
sträfvande, hågen och intresset för den goda idéen äro lika
lifliga nu som förr. Men, vare sig till följd af politiska eller
sociala hinder, har den offentlighet frågan en gång egt nu
blifvit undertryckt. Högst sällan inlåter sig tidningspressen
på det ämnet. Ingen författare egnar åt detsamma sin penna.
Ingen tyckes ega mod att återupptaga till verksam
behandling en sak, om hvars höga vigt de flesta nog ändå äro öf»
vertygade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
