Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
skämta, »qvick som cn eld», men kärleken glöder mild på
botten, och sjelfva »stockarne» skulle kunna börja knoppas
och grönska igen i den vårluft, som andas från hans »Paris
en Amérique», — om de hafva någon lifskraft qvar
nemligen.
Man talar om den »flinthårda» juridiken. Laboulaye gör
detta uttryck till en gammal fördom. Det rätta är lika
menskligt som det sanna, goda och sköna. Det är icke dess fel,
att jurister stundom blifva hårda och själlösa bokstafsdyrkare,
lika litet som det är sanningens fel, att filosofer ex professo
blifva abstraktionsprinsar, eller godhetens, att prester och
theo-logi blifva arga dogmatici, eller skönhetens, att poeter blifva
rimmare eller ord-sockerbagare eller att konstnärer blifva
manierister. Laboulaye är så lärd som trots någon jurist, och
flinta har han i sig, det ser man på gnistorna som spraka
om honom, men han har något derjemte och något som är
mäktigare än både lärdomen och flintan och som icke tillåter dem
att hårdna och förstena honom, och det är själ. Han är ett
undantag från den gamla satsen, att fransmannen endast har
»esprit». Fullt ut så sprittande spirituell som någon
fransman, har han derjemte »Geinüth» som den bästa tysk, och är
med allt detta slutligen äfven eu man af »matter-of-fact» som
en anglosaxare. Med cn sådan utrustning kan man ej annat
än eröfra hela verlden för sina idéer. Han stammar i idecl
mening i rätt nedstigande linie från Montesquieu, författaren
till »L’esprit des lois» och »Lettres persanes».
Laboidaye räknar endast 5G år ännu. Ännu kan han
således verka länge och mycket. Möjligen skall han till
och med upplefva en del af sina idéers segrar. Det är icke
socialistiska och kommunistiska idéer, som lifva våra dagars
unga Frankrike. Dess söner hafva gått i skola hos Tocqueville
ocli Laboulaye. Det är decentralisationsidéerna,
kommunalfrihetens, religionsfrihetens, lärofrihetens,
personlighetsbegreppets idéer som beherrska dem. Negationens, upplösningens,
kritikens arbete må fortgå. Men man är icke längre i
absolut oklarhet om hvad som »skall sättas i stället». Det är icke
längre endast fråga om nya systemer, och »chartor» och
konstitutioner. Det gäller framför allt den enskildes frigörelse
och det positiva arbetet derför genom allmän folkuppfostran,
allmän folkbeväpning, allmänt deltagande i kommunal- och
kyrkoförvaltning o. s. v., och för alla dem, som sålunda söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
