Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
grundlägga en ny ocli bättre folkens framtid, för dem är
La-boulaye en ledare och lärare, det må gälla det gamla
norden eller den unga södern, det må gälla de romanska eller
de slaviska folken.
Vi sluta med några uppgifter rörande Laboulayes
arbeten under detta sista årtionde, på hvars verksamhet och idéer
vi bär ofvan kastat några flyktiga blickar.
År 1855 utgaf ban första delen af det i fjol i tre delar
fullständigt utgifna arbetet: »llistoire politique des Ètats-Unis
depuis les premiers essais de colonisation jusqità Vadoption
de la constitution fédérule 1620—1789». Samma år utkom
hans »De l’esclavage» med ett företal och en Ëtude sur
Vesclavage aux Ètats-Unis och likaledes samma år »Études
contem-poraines sur VAlleniagne et les pays slaves»^ år 1856: »La
liberté religieuse»’, år 1857: »Truités religieux»; 1862: »Les
Ètats-Unis et la France»; och »Etudes morales et politiques»;
1863: »ISétatet ses limites, suivi cTessais politiques sur M.
Tocqueville»; samma år: Paris en Amérique»; 1864: »Le parti
liberal, son progravime et son avenir»; — allt arbeten som väl
förtjente att på svenska öfversättas, lika väl som lians
novelli-stiska arbeten »Souvenirs d’un voyageur» af 1857, »Abdallah» af
1859 och »Contes bleues» af 1863.
Man har klagat och klagar ännu någon gång, med mer
eller mindre skäl, att vår tid icke är någon tid för litterära
idrotter. Det kommer deraf, att man har hufvudet och
hjertat fullt af de nyss gångna tidernas poetiska blomstring, en
blomstring, som vid närmare påseende lätt nog befinnes hafva
varit icke så litet drifhusmessig i reaktionens varma, men
derjemte qvafva luft. Men vidgom blicken. Lyssnoin till
arbetet i den nya tidens verkstäder, både i gamla och nya
verlden, och vi se redan en ny blomstring. De nya idéerna blomma
väl icke i bunden form, åtminstone mycket sällan och sällsamt,
om äfven bevis på sådant icke saknas, såsom till exempel i
Ibsens »Brand»; men der de äro så friska och rika som i
Laboulayes skrifter, der sakna vi icke den »bundna» formen, vi
älska fastmer den fria, isynnerhet när den i all sin
frihet är så harmonisk, klar och i innersta mening sannt bunden
gom lios Laboulaye.
O. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
