Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
XVII. NYTT PÅ VÅR BOKHYLLA.
Läsning för barn af Zacharias Topelius. Första
boken. Lekar. 1865. Andra boken. Visor ocli Sagor. 1866.
Återigen liar den svenska litteraturen fått ett värdefullt
bidrag från Suomis land, hvilket vi böra skynda att tillegna
oss, så mycket hellre, som vi lida verklig brist på inhemska
goda barnskrifter. Vid jularna öfversvämmas man af dåliga
öfversättningar från lika dåliga tyska eller engelska original,
och af hundrade historier, som man genomläser, är det
sällsynt att finna en, hvilken går ut på att uppfostra viljan, väcka
pligtmedvetandet samt inplanta en sann och lefvande kärlek
till fosterlandet. Inhemska författare, så när som på några få
lysande undantag, anse det under sin värdighet »att skrifva för
barnen», att befatta sig med något så ringa och oansenligt.
Många föräldrar tycka det äfven kunna komma på ett ut, hvad
deras barn läsa under fristunderna, blott de kunna lexorna i
grammatikan och Euklides, spela piano och halla sig raka,
Bamt tala fremmande språk. Föräldrarnes åsigter i detta fall
gå igen på barnen och ingen kan undra på, om de senare
bli så onaturliga, att de alldeles lägga af det barnsliga
väsendet, ja, blygas derför och i förtid antaga seder och skick
efter gammalt folk. I en sådan tid är det med glädje man
helsar en företeelse som dessa barnaböcker. Aldrig kan man
vara nog tack.-ani mot en författare, som, då ban upptäckt,
huru en skef riktning allt mer gör sig gällande inom ett så
vigtigt område som uppfostran, lägger åsido en gren af
litterär verksamhet, inom hvilken han skördat ett allmänt och
välförtjent beröm, för att kasta sig med bela styrkan af sin
kraftfulla vilja, sitt förakt för falskhet och lögn, sin glödande
fosterlandskärlek, på ett fält, dit solens strålar hittills
knappast kunnat tränga, till följe af den artificiella bråte
hvarmed det hittills varit betäckt. Såsom ett bevis på hvarthän
vår tids »förståndiga» föräldrar kunna bringa sina brådmogna
underbarn, vilja vi omtala att vi just i dessa dagar ha sett
två praktexemplar af barn, begge gossar, af hvilka den ene
om tolf år högtidligen förklarade »att det var roligt att läsa
lexor, men tråkigt att läsa roliga böcker», och den andre, en
ung man om åtta år, som då han på en barnbal tillfrågades,
hvarföre han icke lekte med de andra gossarne, svarade, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
