Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
en sirlig bugning ät några lika gamla flickor: »åh nej, jag
vill hellre spraka med damerna». Nog hade dessa barns
föräldrar skäl att vara stolta öfver en dylik uppfostran! För
sådana föräldrar och sådana barn har Topelius skrifvit en
särskild liten berättelse, med titel »Om Nora, som ej ville vara
barn». Man ser der huru mycket en lillgammal flicka lider
af sin önskan att afstå från barnsliga nöjen, huru hon
kämpar med sig sjelf för att glömma sina unga år, samt huru
slutligen det goda inom henne tar ut sin rätt och hon åter-
Ö o
vänder till sina oskyldiga lekar.
Vi anse det ligga en omätlig vigt uppå, huru barn
använda sina fristunder, huru de leku, hvad de läsa. Man skulle
nästan kunna säga, att de föräldrar, som icke taga reda på
sina barns lekar, alldeles icke känna dem. »Leken är för
dem samma verklighet», säger Topelius, »som handlingen
för den vuxna menniskan; följaktligen ett behof och en lifs—
yttring». Det är på denna sanning, som författaren stöder
sig för att söka ordna lekarne, gifva dem en bestämd form
och ett visst syfte. Den första delen innehåller derföre små
upptåg, lekar, skådespel, äfventyr, enklu och lätt anordnade,
blott man kan erhålla nog många medspelande; flera lämpa
sig bäst för ungdomen i en skola, såsom Rinaldo Rinaldini
m. m. Af dessa skadespel äro några så barnsligt ystra, qvicka,
sprittande af lif och lefnadslust, att man ovilkorligen
försättes tillbaka till den tid, då barnet fick vara barn i allsköns
frihet. Intet, pjunk, intet torrt moraliserande förekommer
bär, »utan inan känner att fönstret blifvit öppnadt och att
den friska luften strömmar in genom barnkammaren».
Vi äro ledsna att sakna utrymme för hela det präktiga
företalet till första boken; vi uttaga blott derur följande
punkter, som visa till hvad ändamål författaren skrifvit sin bok
och hvilka brister i tidens riktning han anser sig kallad att
afhjelpa.
»Det hvarpå vår tid lider brist och derföre mest
behöfver, det är fasta karakteren Men huru utbilda sådana, utan
ett hälleberg af granit, ur hvilket viljan hemtar sitt jern? Det
är den grundfasta, allvarliga gudsfruktan, som saknas i
hemmet, i skolan, i barnaböckerna, alltför ofta äfven i kyrkan,
och derföre är allting löst.
»1 stället pluggar man i de stackars barnen en bråte
utaf moral; likasom kunde man plocka frukten utan att först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
