Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
hafva trädet. »Söker först efter Guds rike, så faller eder allt
detta till.» — — —–— - — — — — —–—
»Mim borde akta sig att störa barnens lugn i förtid.
O c
Lifvet arbetar på söndring allt ifrån vaggan, men hvarje
sann utveckling sker gradvis. Hvarför icke låta plantan
rota sig i den svala jorden, tills hennes tid är kommen?
Hvarföre plantera henne i krukor och ställa henne att
brådmogna i solbaddet? Oändligt många föräldrar, lärare och
författare gifva sig ingen ro, innan de fört ormen i paradiset;
innan de lyckats antända den förtidiga, allt förhärjande
reflexionen. De kära barnen få ej lemnas att växa i ro med
deras glada tro på lifvet, deras lyckliga endrägt med naturen
och med sig sjelfva. De skola i blinken bli så utmärkt
förnuftiga. De få dagligen höra huru den blå himlen är endast
en tom luft, och den gyllene morgonskyn endast ett duskigt
moln; huru lekens kung bär en krona af papper och huru
barnkammarens gränslösa verld är endast en förstuga till
skolan. Deraf blifva de ock så »förnuftiga», många bland
dem, att de vid trio år mästra far och mor, vid femton år
Gud och fäderneslandet. De äro invigda i mycket, om
hvilket det vore bättre att vara okunnig, och deremot okunniga
i det, hvarpå den sanna lyckan hvilar. Arma, sjelfviska,
rotlösa, vissnade barn, utan fäste i himmelen eller på jorden,
de äro trötta vid lifvet, när andra börja att lefva.
»Finnes (ler spännkraft i viljan, så kan ännu mycket
godt-göras. Men det som aldrig kan ersättas, det är en vissnad,
O o ’
härjad, sniågammal barndom. Dessa väsen med en förtorkad
rot kunna blifva goda. nyttiga, verksamma, upplysta, men
sällan lyckliga menniskor».
Den andra delen börjar likaledes med ett förträffligt
företal, samt innehåller en mängd visor och sagor, hvarannan i
bunden och hvarannan i obunden form. Det är svårt att
afgöra, i hvilkendera författaren lyckas bäst, men säkert är att
få eller inga bättre »skrifter för barn» blifvit utgifna på
svenska. De flesta visorna och sagoina hafva ett moraliskt eller
religiöst syfte; i undra spåras en innerlig kärlek till
fosterlandet; ungdomen uppmanas att. genom försakelse, arbete,
sparsamhet och alla andra dygder, bland hvilka författaren
mest värderar sanning skär leken, göra »sin sköna, stora moder
Finland, rik och aktad bland nationerna». Huru innerligt
önskade vi icke, att alla svenska barn skulle tänka så stort 0111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
