Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
den stoltheten att vilja hålla lika mycket på sin titel som någon
fröken på sin.
Man har såsom ett skäl för reformen anfört, att våra grannar,
Norrmän och Danskar, begagna frökentiteln för alla ogifta qvinnor ’)
(damer?). Jag är ej nu i tillfälle att kunna kontrollera denna
uppgift, men vet bestämdt att för några år tillbaka så icke var
förhällandet i Norige, der ett ganska hyggligt och efter allt utseende
bildadt fruntimmer, som jag på en äugbåt tilltalade med »fröken»,
genast svarade: »nei.de maa sige Jomfru». Vare nu härmed huru som
helst, så har dock den, som framdragit detta skäl för förändringen,
dermed visat sig vilja ockra på ett af våra natioualfel, nemligen:
efterhårmningsluiten. Skola vi då aldrig vinna den sanna
sjelfständighet, som sjelf pröfvar, dömer och behåller det bästa, utan att
först rikta blicken på utlandet, för att Tnhemta »huru der brukas».
Ett annat skäl skall vara osvenskheten af det förkastade ordet
»mamsell», hvarmed man nu i hast kommit underfund. På samma
gång man föreslår att följa ett hos en fremmande nation vedertaget
bruk, finner man förnärmande att bibehålla ett af de många ord man
hemtat från en annan fremmande nation, ehuru detta för längesedan
vunnit medborgarerätt i svenska språket. Hvilken conseqvens i åsigter!
Ännu ett tredje skäl, som jag hört anföras, är lättnaden att i
conversationen med ogifta fruntimmer använda endast tilltalsordet
fröken, då höfligheten fordrar, att man till mamsell lägger namnet.
Väl har jag hört många af våra unga herrar beskyllas för stor
be-qvämlighetskärlek, men att denna skulle gå så långt, att de med den
ifrågasatta reformen hufvudsakligen afsåge en lindring i besväret att
föra en conversation, detta hade jag dock ej kunnat föreställa mig,
om jag ej hört det af deras egen mun. Den öfverklagade svårigheten
är dock, tyvärr, ej härmed helt och hållet afhjelpt, då vi i våra
sällskapskretsar äfven träffa fruar och herrar, som ej tycka om att höra
sig kallas »frun» och »herrn». Huru då ställa till med dem? Bäst
blir väl att på samma sätt befordra dem och upphöja alla fruar till
»hennes nåder» eller friherrinnor, och alla herrar till baroner. Det
vore åtminstone att handla eonseqvent.
Eller se här, ett annat förslag, som framför andra borde
omhuldas, så väl af dem, som önska mer ledighet i conversationen, som
af dem, hvilka finna det för besvärligt att säga mamsell A., mamsell
B.; o. s. v., nemligen att helt enkelt utbyta alla titlar mot det enkla,
lätt uttalade lilla ordet »ni». För att ej dermed anses’ påttugeu (men
månne det är mindre påfluget att tvinga benämningen fröken på frun-
’) Att denna s. k. reform ej i Norige försiggått utan alla
anmärkningar, kan dömas af ett yttrande af den humoristiske
författaren H. Schulze, då han i sina Skizzer og Fortellinger vid
skildringen af »det norske Snobberiet» uttalar sin djupaste beundran för
den stora seger Snobberiet på de sista tio åren vunnit vid att ophöje
en »umaadelig Mængde Madamer i Fruestanden, og vid at slaa
mindst 50,000 virkelige Jomfruer ihjel og laade dem staae op som
Frökener.» Red:ns aum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
