Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Att man äfven hos oss tänkt på folkets uppfostran till
sedlighet genom upplysning, som ju icke är något annat än
sanningens utbredande, härrör naturligtvis deraf, att
stunden, då folket, fordrar upplysning såsom ett själsbehof, är
kommen nu; ty icke tillfälligt utan organiskt nödvändigt
utvecklar sig folkens lif. Tillgöranden, som ej betingas
af folkens inre behof och af tidens allmänna anda, skola, så
välmenta de än kunna vara, framkalla endast vattenskott,
utan kraft att alstra blom och frukt. Ingen, som närmare
känner det finska folket, skall kunna tro, att detsamma ej
åtrår upplysningens ljus, att (let skulle bäst trifvas i
okunnighetens skamliga linda, detta folk, som redan i mythen
lät. sin Kullervo sönderslita sina lindor med förakt. Likväl
hör man farhågor yttras, huruvida de män och qvinnor, som
nu förbereda sig att såsom upplysningens bärare utgå bland
Finlands folk, skola finna en verkningskrets. Detta
bekymmer har sin grund i den betryckta affärsställning, hvaruti
landet befinner sig och som tvingar det till en så hård
kamp för den materiella bergningen, att det i närvarande
stund knappast har rådrum för någon annan tanke, än för
den på dagligt bröd. Då det. en gång genomgått denna
kris, skall det nog minnas att — menniskan lefver ej af
bröd allenast. Då kommer det an på att upplysningens
befordrare veta att gripa verket an visliga, att de förstå att
iakttaga folkets bildningsgrad, dess större eller mindre
råhet, dess stämning och graden af dess mottaglighet.
DO Ö o
Fransmannen kan ej behandlas såsom engländaren, icke
finnen såsom schweizaren. De finnas, som anse att man är
temmeligen hugad att ställa och omställa våra läroverk,
blott för att få dem på utländsk fot., samt att. man ännu
dervid, med förbiseende af grannländerna, hvilkas förhållanden
mest öfverensstämma med våra förhållanden, vandrar så långt
ut efter vatten, som möjligt. Att man, hvad
folkskolelärare-oeh lärarinneseminariet beträffar, ömsom hoppas och
fruktar samt, innan det ännu hunnit utsända någon lärjunge,
till och med klandrar, bevisar blott., att intresset för
detsamma är stort och lefvande, samt att till och med vår
välbekanta sömnaktighet i någon mån viker för den
morgon-friska vind, som går igenom tiden.
Efter denna lilla inledning går jag att meddela några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
