- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Nionde årgången. 1867 /
237

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

237

religiös jargon; och Mr Lyon kommer under samtalets gång
| till den öfvertygelsen, att ett bland de för en mans
christe-| liga tålamod mest frestande buden visserligen är detta: »man
[ skall gifva det svagare qvinliga kärilet dess äro.»

Uppträdet är en af förf:ns lyckligaste humoristiska
skildringar. Med anledning af modrens besök gör Mr Lyon
följande dag sonens bekantskap. Felix Holt har såsom
biträde åt en apotekare i Glasgow förvärfvat en ej ringa grad
; af bildning, på samma gång, som ban med lif och själ
anslutit sig till det politiska reformpartiet eller de så kallade
Radikala. Från dessa skiljer han sig dock ej obetydligt, i
i det ban drifver den opopulära satsen att reformen bör
begynna med reformatorerna sjelfva, att njutningslystnad och
penningebegär äro straffvärda, icke blott hos de rika och
högt uppsatte, men äfven hos mannen af folket m. m. En
veckas vilda förströelser, ur hvilka lian uppvaknade med en
afgjord leda för allt det usla och sjelfförnedrande i ett
sådant lefnadssätt, hade varit den bestämmande krisen för
hans lif.

»Jag började då eftersinna hvad värde lifvet egentligen kan ega.
Denna verlden, tänkte jag, är visserligen ej den bästa. Men så vidt
jag kan förhindra det, skall den åtminstone ej genom mig blifva sämre.
Man må säga, att jag ej kan omskapa verlden, att det alltid skall
komma att finnas tjufvar och skälmar, och att om jag ej ljuger eller
stjäl, någon annan skall göra det. Välan! Må de andra göra det då,
jag gör det icke!» .. . »Jag vill blifva en demagog af nytt slag,
ärligt säga folket dess dårskaper, påpeka dess blindhet och hvarken
smickra det eller lefva på dess bekostnad. Jag har ärft min
lefnads-lott, och tillhör genom den en viss samhällsklass. Härstammande
från en gammal handtverkare-slägt, ämnar jag ock visa, att
handtverkaren lott är så god och aktningsvärd som någon annan, och att man i
hans förhållanden kan utveckla alla sina bästa naturgåfvor fullt ut
lika bra och bättre än om man tillhörde den klass, inom hvilken man
öfveröser hvarann med hycklade smålöjen och visitkort och yfves
öfver att anses rikare än sina grannar.»

Felix uppskattar genast den ädla, ehuru något ensidiga
karakteren hos den man, som halft gillande lyssnar till hans
åsigter. Ett helt annat intryck erfar han deremot vid
åsynen af Mr Lyons’ behagliga dotter, med sitt på en gång
medvetet öfverlägsna och qvinligt behagsjuka väsende.

»Esther, som för någon tid sedan återkommit från en fransysk
pension och sysselsätter sig med att gifva språklektioner åt stadens
unga damer, var, säger förfin,en af dessa ovanliga organisationer, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:03 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1867/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free