Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•278
Men i qvinnans kunskapsöfningar, i hennes själskrafters
uppfostran, anses icke dessa språkstudier böra ingå.
Frågas då: hafva icke humanisterna i och med det samma
förklarat qvinnan icke vara menniska i samma grad och i
samma mening som mannen?
Det torde blifva dem svårt, att besvara denna fråga
nekande.
Men det är icke blott i fråga om de klassiska studiernas
vigt för den menskliga utvecklingen, som man hittills visat sig
sätta qvinnan lägre än mannen på det menskligas skala, —
allt i överenstämmelse ined Orientens och medeltidens
uppfattning af qvinnans väsende. Det gäller äfven med
afseende på flera andra kunskapsämnen. Matematiken, både den
rena och tillämpade, naturläran, fysik, kemi, astronomi,
naturalhistorien, zoologi, botanik, mineralogi, tankeläran eller
filosofien, logik, psykologi, metafysik, o. s. v. det är först i
senare tider, som man trott sig böra medgifva qvinnan, att
i någon mån få deltaga i dessa studier.
Intagne af den föreställningen, att språken, jemte
religionen, hvarmed länge menades uteslutande
dogmatiska utanlexor, äro de kunskapsämnen, som bäst befordra
den menskliga utvecklingen, hafva humanisterna gjort de
fransyska språköfningarne till det förnämsta medlet för
qvinnans högre bildning. Likasom man ansett att ynglingen skall
bli bättre man, om också icke bättre menniska, genom den
klassiska litteraturens mer eller mindre mekaniska,
etymologiska och syntaktiska läsning, så synes inan ha föreställt sig
att qvinnan skulle bli, om icke bättre menniska, dock bättre
qvinna, genom att lära litet fransyska glosor. Men i det
man sålunda ansett qvinnans själs- och tankeuppfostan böra
ske på ett helt annat sätt än mannens, har man, enligt vårt
förmenande, indirekt förklarat qvinnan icke vara menniska
i samma mening oeli i samma grad som mannen.
Och icke nog härmed. Man har till och med ansett
qvinnan öfverträda sina gränser, åtminstone sådana dessa af
humanisterna utstakats, 0111 hon någongånff egnat sig åt hvad
’ ODD© O
som för mannen kallats och ännu kallas humanistiska studier.
En qvinna, som studerat klassiska språk, har i och med
detsamma ansetts »oqvinlig». Pojkar med så kallad klassisk
bildning ha ansett sig ega en viss rätt, att dra på mun åt
vördnadsvärda qvinnor, som af sannt menskligt intresse kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
