Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•281
jandc af den norska qvinnans uppfostran ocli verksamhet.
Här har således början till ett verkligt närmande skett och,
begagnande oss häraf, ville vi i dag söka framlägga några
spridda drag af de norska qvinnornas karakter och
skaplynne, samt gifva en antydning om arten af det
brytningsskede, hvari den qvinliga bildningen i Norge, såsom i de
flesta andra länder, inträdt.
Att ett sådant försök (lock i många fall måste blifva
ofullständigt, säger sig sjelft, så mycket mera, som de författare,
hvilkas ledning vi följa, upptagit frågan hufvudsakligen i
reformerande syfte, och sålunda fästat sig företrädesvis vid bristerna
i de förhållanden de skildra. Ville den norska qvinnan rätta
och fullända teckningen, vore det oss en glädje. Ville hon ge
oss sig sjelf i stället för sin bild — ville hon öppna för oss sitt
hjertas rika, men slutna verld och sin tankes tysta djup — ville
hon införa oss på de olika områdena för hennes yttre
verksamhet — ville hon slutligen räcka oss handen till ett
systerligt förbund, med Tidskrift för Hemmet såsom
medelpunkt och förena sig med oss i arbetet för dess mål:
samfundets förädling genom hemmet och qvinnan — då skulle vi
stå vid uppfyllelsen af en bland våra kärasto förhoppningar.
Emellertid måste vi återvända till den utlofvade bilden,
hvilken vi, för att göra den så pass fullständig som möjligt,
tagit från tvenne sidor, i det vi först, med ledning af en
uppsats i Norsk Folkeblad, sökt teckna qvinnan af folket
och derefter, vägledd af en författare i Morgenbladet, uppsökt
de finare dragen hos den bildade klassens unga döttrar och
följt deras andcliga utveckling i spåren, så vidt som den i
hufvudstadens förnämsta qvinliga läroanstalt kan anses ega
ett. uttryck. Att för öfrigt många drag — och bland dessa
kanske just de djupaste och betydelsefullaste — äro
gemensamma för båda klasserna, är lätt att se. Likaså finner
man af de egendomliga förhållanden, som inverkat på den
norska qvinnans ställning till samhällsutvecklingen, och
andra tidens omgestaltande rörelser, många, som äro
gemensamma för hela norden — andra slutligen, som återfinnas
öfver allt der striden begynt mellan tidsandans kanske
stundom alltför ohejdade framfart och den gamla vanans och
fördomens oöfvervinnerliga tröghet.
O O
Förfin af uppsatsen om »Kvindem Stilling i Norge», Kirke-,
sånger Olafsen, antyder i sina inledningsord, just ett af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
