Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•288
Trondhjemfjorden undantagna — saknar qvinnan den
uied-födda kärlek till ordning oeb renlighet, den händighet och
det skönhetssinne, som utmärka det östanfjellska
qvinfolken »Men til gjengjeld eier kun det frisker e og fyldigere
religiöse Sind, der er Grundlaget for al sand Dannelse.»
Huru skall man nu gripa sig au, för att gifva den rätta
riktningen åt allmogeqvinnans bildning? Se der en fråga,
som det vore angelägnare och kanske äfven svårare att
besvara, än många af dem som bry våra lärdas hjernor. Också
råder ännu en stor osäkerhet och villrådighet i detta ämne.
Vår Kirkesanger förordar såsom den lättaste ocli minst
kostsamma utvägen, samma åtgärd som nyligen af ett svenskt,
landsting blifvit föreslagen; den nemligen att sätta
gårdsbrukarnes döttrar i lära »hos fromme og flinke llusmödre».
Väl mena somliga att det finns alltför få sådana att tillgå,
och det är ty värr alltför sannt; men besynnerligt nog
inträffar det ofta, att när man bara väl börjar söka med rätt
allvar, så finner man ock, både mer och bättre än man
väntat. Endast i rikare och mer befolkade trakter anser förfin
särskildt upprättade yrkesskolor vara att tillråda, och
nämner en sådan »paa Abildsö», hvarom vi gerna skulle vilja veta
något mera.
Den värdefulla uppsatsen slutar med den visserligen
öfverflödiga förklaringen, att den blifvit skrifven i bästa
mening och utan afsigt att såra någon, »det v air a sig i By eller
paa Land», hvarför förfin hoppas, att den må kunna påräkna
sina läsares öfverseende och yttrar den blygsamma önskan,
att kraftigare och skickligare pennor snart måtte taga den
vigtiga frågan om hand. I slutorden hänvisar förfin till det
sätt, på hvilket frågan om qvinnans uppfostran och
samhällsställning blifvit behandlad i Sverige genom Tidskrift för
Hemmet, samt tillägger några ord om hvad deraf kunde vara att
lära äfven för grannfolken, hvilka ord gifvit oss det glada
hoppet, att en gång få räkna den norske författaren såsom
vår bundsförvandt vid genomförandet af den älsklingstanke,
yi i början af denna uppsats uttalat.
(Forts, följer.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
