Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•290
nad efter, hvilket for oss var en stor vinst, enär vi nu fingo
lara att skilja emellan alla slag af pil, sälj och barblommande
träd. Hvar och en tog hvad nytt han såg och då en gren
hängde för högt upp att kunna nås af oss, var strax en ung
nian tillhands att hjelpa oss. Voro vi ovissa om något och
ej kunde nå professorn, frågade vi någon kamrat och fingo
alltid besked. Skulle vi uppför ett berg eller ned för en
brant, räcktes oss alltid en stark hand, hvilken vi. tacksamt
emottogo; å vår sida hjelpte vi villigt de yngre gossarne att
taga upp plantor med rötterna eller sade vi dem namnen
på växterna. Mången rar växt och dyrbar upplysning
erhöllo vi sålunda. De unga männen erbjödo oss sitt biträde,
icke med livad man kallar courtoisie, utan med aktningsfull
uppmärksamhet. Deras uppförande stadfästade mig
ytterligare i en erfarenhet, som jag gjort hundrade gånger förut.
Öfverallt hvarest en qvinna finnes, som allvarligt vill
lära,-der finnas tio män färdiga att underlätta hennes sträfvanden;
också är jag hjertligen glad öfver att hafva varit med om
dessa exkursioner, varit med om att sammanföra unga
qvinnor och män till det gemensamma goda målet: inhemtandet aj
kunskap.
Sedan vi strüfvat omkring tvenne timmar, slogo vi oss
ned huller om buller i en skogsbacke, och den tafla, soin
nu erbjöd sig, var värd en målares pensel. Alla dessa unga
blomstrande anleten voro vända emot läraren, hvarje öga
var fullt af lif, hvarje öra lyssnade till det hänförande
föredraget. Iluru många gånger förr har jag icke lyssnat med
förtjusning till dessa framställningar, olika alla andra, ständigt nya,
ståndigt vexlande, ständigt ungdomsfriska, som om de kommo
ur naturens eget hjerta! Blomnia efter blomma framtogs och
examinerades, dess nuvarande och forna historia föredrogs,
dess betydelse för verldens kultur påpekades, allt med denna
strömmande, lifliga vältalighet, som är A. så egen. De yngre
höllo sig till historien och funno nöje i den; de äldre
fattade den vetenskapliga framställningen. Flickorna voro
endast öra; de, som aldrig hört något dylikt förr, voro
nästan öfverväldigade häraf och, hvad som gladde mig, var,
att de förstodo ocli uppfattade A. nästan lika väl som
jag sjelf. En timme ungefär varade föredraget; derpå
företogs en timmes vandring, hvarefter vi återvände hem.
För iutet pris vilja vi försumma de kommande mötena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
