Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•801
gra år sedan — så liar jag hört berättas — en samling af
verldens berömdaste botanister öfverenskommo att skrifva en
universalbotanik, fick professor A. i uppdrag att beskrifva
pilarne, ett uppdrag eoni han redan utfört, och hvarigenom
jag hoppas att ban ännu mer skall stadga sin europeiska
ryktbarhet.
Kära vän! jag skrifver ju nästan botaniska afhandlingar
åt dig, men engång får jag väl taga uppgiften på allvar.
För att likväl ej sätta ditt tålamod på för stort prof, slutar
jag nu med att försäkra dig, att Fritallaria meleagris
(kuugs-ängsliljan), hvilken af Linné spriddcs från botaniska
trädgårdar i Upsala, verkligen var af samma art 6oni den vi togo
vid Essingen. Du tyckes vara litet tvifvelaktig derom, men
jag försäkrar dig att Upsala ej längre har monopol på den,
som på universitetet. Utom vid Essingen finnes den här vid
Dockan å Sicklaö och på Svartsjölandet.
Jag kan så mycket mindre misstaga mig häruti som det
ej i vår Flora finnes mer än en art. Denna vandring från
ett sämre (trädgården) till ett bättre (naturen) har inträffat
med många blommor, deribland Aquilegia vulgaris, som jag
en gång tog på Svartsjölandet, en gång på Djurgården och
nu sist vid Nacka. På samma sätt med Ilesperis matronalis,
som du väl känner. Den växer vildt i yppighet på
Djurgården. Troligen ha likväl Floras täcka barn oftare
vandrat in från det bättre (naturen) till det sämre (konsten) än
motsatsen, och hvem vill nu vara af med mossrosen,
trädgårdens skönaste prydnad, snöbollsbusken och de 2 till 3
tum stora trädgårdsviolerna? Det oaktadt äro de i
vetenskapligt hänseende monstrositeter, emedan de förlorat förmågan
att på naturlig väg (befruktningens) fortplanta sig. Men om
vetenskapen sörjer, glädes hortikulturen, som genom dylikt
våld på naturen blifver en vetenskap för sig.
Exkursionstiden lider till slut och dermed en god del af
sommarens glädje och behag. Huru gerna har jag icke rest
in dessa 4 mil ifrån landet, för att deltaga uti dem och
huru tacksamma äro vi icke i första rummet mot professorn,
som låtit oss vara med, i det andra mot våra manliga kam-,
rater. Hvilken glädje, att ej den ringaste obehaglighet skymt
bort för oss det rena nöjet att tillsammans emottaga under-!
visning af en älskad lärare!
Jag skyndar nu till Paris, hvarifrån jag skrifver så fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
