Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•302
jag kommer fram. Du vet nog att jag intet högre nöje liar,
än att genast gifva dig min hela tanke, sa snart jag sett
eller hört något, som i ringaste mån skiljer sig från
livardag-ligheten. Skall taktiken ändras, så låt mig veta det i tid.
Hvarom icke så bered dig på de vanliga stilistiska
snedsprången af din tillgifna
Gerda.
XLIII. I SKOLAX.
Det är morgon. Redan lärarinnan
Läst med sina små ur helga skriften,
Läst om enkan, som så tyst och stilla
Lade ned sin skärf i offerkistan,
Gåfvan, utaf verlden kallad ringa,
Nämnd af höge Mästarn mer än andra,
Ty den kostat dyrt, var svår att mista,
Och hon gaf sitt allt, med villigt hjerta,
Gaf det med den glada gifvarns löfte.
Efter slutad läsning lärarinnan
Knäppte rörd till bönen sina händer,
Och, välsignande sin lilla skara,
Satt hon se’n försänkt i djupa tankar,
Blickande, som om en syn hon såge,
Tills af tårar fylldes milda ögat. —
Barnen, väntande det gifna tecknet,
Stilla undrande på henne sågo,
Och den unga lärarinnan sade:
»Barn, I veten hur förfärlig nöden
Ar, deruppe i den höga norden.
Öfverallt har frosten härjat fälten
Ocli förfrusen i den styfva jorden
Ligger än potatisen begrafven.
Intet bröd finns qvar i tomma stugan,
Späda röster klaga högt derinne,
Barnen gråta och begära föda,
Räcka bedjande små tärda händer
Mot en fader, som med mörka blickar
Bort sig vänder från den stuinma bönen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
