Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•327
Eder fråga, oiu jag ej tror. att många obehag möta i det
offentliga lifvet, skulle jag vilja besvara med en annan: tror Ni ej, att
måtlga obehag kunna möta en qvinna i farailjelifvet, och tror Ni ej,
att qvinnan skulle hellre utsätta sig för svårigheter i det offentliga
lifvet, än genom ett s. k. resonnemangsparti äfventyrs ett kärlekslöst
äktensksip ? För mig finnes ej mera än ett svar på denna fråga.
Ej heller kan jag tro, att någon kurtis eller dylikt skulle blifva
en följd af mannens och qvinnans samarbete på ett embetsrum eller
vid ett läroverk. Jag kan här ej underlåta att söka ett stöd för
min åsigt hos den författarinna, som jag anser hafva såväl profeterat
som förberedt en kommande samlifvets ordning. Fredrika Bremer
yttrar i sin Hertha, pag. 401, ord, hvilka äro för vidlyftiga att här
anföra; men mot hvilkas sanning jag ej tror, att något kan invändas.
Äfven Tidskrift för Hemmet VIII, I, pag. 96 och 97 innehåller i
denna fråga tänkvärda sanningar. Ännu en sak. l)et kan väl aldrig
vara Eder mening, att koketteriet i en balsalong eller i en societet
är tillåtligt? En af samfundslifvets svåraste faror är den slapphet i
allmänna omdömet, som herrskar i detta ämne; men säkert delar ej
Ni densamma, utan orden i Edert bref hafva väl genom tryckfel
blifvit något vanställda.
Ni anser, att qvinnan, genom embetsgöromål eller lärda studier,
skulle förlora håg och förmåga att blifva en god husmoder. Äfven i
detta fall vill jag, till stöd för min motsatta åsigt, åberopa ett
yttrande al’ Fredrika Bremer. I Hertha säger hon: »Ingen blir en god
husmoder med ett språng. Men gif blott qvinnan en god vilja, tid
och tillfälle — och var lugn. I niohundrade fall bland tusende —
»hon skall göra’t». Jag är öfvertygad om, att hvarje verklig qvinna, som
af fri och innerlig kärlek valt si.n make, och derigenom åtagit sig nya
pligter, skall ej sämre uppfylla dessa, derföre att hon förut i det
allmännas tjenst lärt sig att vara ]pligttrogen.» Och hvad Fredrika
Bremer beträffar, kan jag med stiöd af personlig bekantskap vittna, att
hon alls icke ringaktade liusmo.derliga pligter. I hennes eget hemlif
visade sig den ädlaste och upplnöjdaste husmoderliga gästfrihet,
hvilken begagnade de jordiska gäfvorna, för att dermed glädja sina vänner.
Om jag tår anse uttrycket »hufvud» i förra brefvet liktydigt med
uppodlade själsanlag, d. v. s. ej blott förmåga att tänka klart och
redigt, utan äfven att göra sig züskad och respekterad af sina
underordnade, skall säkert hvar och en medgifva, att »hufvudet» uträttar
mera äu den outtröttligaste verksamhet och det flitigaste bruk af
hälarne.
Edra i korthet sammanfattade tankar om den qvinliga
ungdomens uppfostran äro i allmänhet förträffliga. Jag vill endast tillåta
mig ett par anmärkningar. Ni säger i fjerde punkten, att såväl son
som dotter bör i någou kunskap eller färdighet erhålla medel till
sjelf-försörjnmg. Men såvida hvarje menniska endast kunde försörja sig
sjelf skulle det ju aldrig blifva möjligt att stifta några familjer. Oeii
häruti ligger, enligt min tanke, den största svagheten i deras åsigter,
som önska, att qvinnan skall erhålla tillträde endast till ringare,
mindre lönande befattningar i samhället. Qvinnan skulle, van att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
