Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•333
heten, om den förnekar sin egen idé. I)en måste bestämmas
af den verkliga kärlekens inre helgelse. Då en ädel och
högsinmad qvinna ingår en henne ovärdig förbindelse, sörjer
jag djupt, som jag skulle sörja öfver en engels fall, ty hon
måste hafva medvetande af kärlekens heliga rnystér och om
qvinnans höga bestämmelse att i det verkliga lifvet
uppenbara den. Hon måste inse, att hon utan kärlek väl kan
blifva mannens systerliga och förtrognaste vän, men icke
hans hustru i detta ords högre och heliga mening. Hon
O o O
kan icke utan kärlek framkalla den lifvets rosengård, der
blommorna växa till trots af det skiftande lifvets
hagelstor-mar, det nya paradiset, der qvinnan är kallad af Gud att
plantera lifvets evigt grönskande träd till försoning af sitt
brott att förut hafva ätit af den giftiga frukten på kunskapens.
»Ifrån dessa allmänna betraktelser återvänder jag till min
Charlotte. Ilon var i ordets sanna, för mig så heliga
betydelse, en verkligt älskande qvinna. Till befästande af
hennes andliga makt bidrog mycket hennes fullständiga
uppriktighet.
»Det säges med sanning, att menniskan har i sitt
innersta ett slutet rum, dit ingen har tillträde, mer än Gud och
hennes eget samvete, men äfven detta innersta upplät hon
för mig och bekände allt, som utvecklat sig i hennes
medvetande. Det ligger något underhart, nästan magiskt, uti
DO O 7 O ’
den anderöst, som kommer ifrån aj ii lens innersta djup — det
är såsom en uppenbarelse från den mensklighetens inre verld
som i allmänhet är dold. På mig verkade den, som en
vindfläkt ifrån paradisets blomsterångande gårdar, hvilken, då
den gick fram genom mitt inre, der framkallade en ädlare
varelses späda blommor, som, kämpande med ogräset, väl
icke förmådde utrota allt, men dock mycket. Då jag
betraktar det inflytande min hustru på mig utöfvat, har jag
således fullt skäl att bekänna den djupa vördnad, jag hyser
för den älskande qvinnans makt. Genom Charlotte har- jag
lärt mig en ny och djupare åsigt om qvinnans värde.
»Jag hade förr stundom sagt till henne: »Du är en
ovanlig qvinna och olik alla andra. Vore alla sådana som
du skulle verlden se annorlunda ut.» Derpå plägade hon
svara: »Detta är ett djupt misstag och kommer deraf, att
du ej närmare känner någon annan qvinna än mig; det är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
