Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•360
derföre, att vi antaga förf:ns hela åsigt i ämnet vara uttalad
i de ord, han här yttrar, men emedan vi tro det vara
farligt, att, om ock blott i förbigående, eller på det flygtigaste
sätt antyda, att sådana, i samhällets hjertrötter ingripande
omstörtningar kunna ske utan af de heligaste
bevekelsegrunder.
Slutligen skildras folkskolans verkningar i religiöst och
sedligt hänseende, dess inflytande på det medborgerliga och
borgerliga lifvet samt hemlifvet, äfvensom dess betydelse för
arbetaren och hans förkofran, särskildt under kampen mot
yttre naturförhållanden.
Påståendet att folkskolan framkallar faror för samhällets
fredliga utveckling förnekas och bevis för omöjligheten deraf
anföras från både samtid och forntid.
Svenska folket är ömt om sin urgamla frihet. Men hvad
är frihet? Ilar man i okunnighetens mörker gjort sig rätt
klara och bestämda begrepp derom? Har man icke ofta
förblandat frihet med sjelfsvåld? Och, å andra sidan, har man
ej mången gång försjunkit i dvala och låtit mycken ofrihet
oförmärkt innästla sig? Allt detta, emedan man varit
okunnig och ej förstått bättre. Att blifva upplyst är derför i
viss mening att blifva fri. Der en god skola fått verka i
o o
lätt riktning, der aftaga brotten, minskas osedlighetcn och
upphör arbetslösheten. Hvad man offrar på en god skola,
spar man således in i framtida utgifter för fängelser,
fattigvård och arbetshus. Att skolan i det öfvergångstillstånd
den länge befann sig och innan den hunnit uppfostra sig
sjelf, utsändt i lifvet en och annan sjelfkär narr eller toka,
hvilka ansett sig för goda att tjena eller att arbeta i sitt
anletes svett, och hvilka derigenom råkat på afvägar, är
sorgligt nog. Men i grunden är dock detta icke så mycket
skolans som den bland folket rådande okunnighetens skull,
hvilken kommit den skrif- och läskunnige att tycka sig stå
så högt öfver alla andra.
Låt skolan blifva hvad den bör — gif den tid att verka,
slägte efter slägte, ej blott undervisande men uppfostrande —
och den skall hos oss såsom i andra länder (t. ex. Schweiz,
Holland oeli Skottland) hafva det lyckligaste inflytande på
det medborgerliga och det borgerliga lifvet, såväl som på
hemlifvet och de förhållanden, hvilka bestämma arbetarens
ställning och framgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
