Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•359
»Har ni ej mången gång känt ert, af det stränga arbetet
likasom tillhårdnade sinne, vekna eller mjukna vid anblicken
af något rätt vackert i naturen, eller vid afhürandet af en
skön sång, ocb har ni ej dervid erfarit en glädje af särskild
art ocb tänkt, halft omedvetet vid er sjelf: ’hvad Gud är
god!’ Nå väl? hvaraf kommer detta, tror ni, om ej deraf
att Gud uppenbarar sig för oss äfven i det som är vackert.
Att nu låta sinnet för detta vackra, som i sitt innersta
väsende är gudomligt, förblifva ouppfostradt, det vore ju att
lemna en vigtig del af menniskans beröring med Gud å sido,
och låta ett af själens rikaste källsprång utsina och dermed
utestänga sig från de bästa, de ädlaste fröjder.»
Men arbetarens lif är tungt och glädjelöst nog ändå,
menar förfin, och kommer sa belt vänligt öfverens med sin
läsare, att också skönhetssinnet bör i skolan få väckelse och
uppfostran. Dessutom blir i hans tanke en menniska med
aldrig så stora färdigheter och insigter, men utan sinne för
det vackra, alltid till sin själ ofärdig, en blott half
menniska, och detta är af allt hvad ban mest fruktar.
Framställningen af den praktiska nyttan af räkne- och
formlära samt af undervisningen i naturlära och trädgårds-
o o
odling är ypperlig. Äfven ifråga om de för folkskolan och
för vår undervisning i allmänhet fremmande ämnen, hvilka
förfin kallar fonterlandskunskap, samhäUx- och vähtåndslüra,
lemnas goda och öfvertygande skäl, som synas oss böra
kraftigt verka pä var svenska allmoges sunda och praktiska
omdöme. Här, om någonsin, kommer förfina valspråk vi lära för
lifvet och i,eke för okulan till sin rätt, och det förefaller oss
som skulle vårt åkerbruk och vår industri fä sitt bästa skydd,
om de här gifna vinkarne blefve praktiskt genomförda.
Kapitlet om skollag, skolvånl, akollcoßtnad 111. 111. måste
vi lemna åt andra att bedöma, i det vi blott påpeka planen,
såsom i vår tanke både klok och god, samt instämma i
påståendet, att en alltför sträng sparsanihet för skolan blir
misshushållning, på samma gång vi dock erkänna, att nian i våra
större städer mångenstädes varit böjd att slå öfver till den
motsatta ytterligheten, i det en verklig lyx blifvit utvecklad
i byggande och i inredning af skolhus.
En liten protest ville vi äfven inlägga mot den något
ytliga framställningen af de bevekelsegrunder, som skulle
ledt Gustaf Wasa till genomförande af reformationen; icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
