Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3G7
uppenbarligen ej så illa ment som icke värre sagdt;—
slutligen några flygtiga tycken, småningom koncentrerade på
Henriettasångernas föremål och gifvande sig uttryck i en
fin courtoisie, en ridderlig hyllning; — det är allt. Den
djupare, hela väsendet genomträngande, på en gång eldande
och renande känsla, som allena förtjenar namn af kärlek —
den söker man förgäfves.
Författaren står dock i detta afseende icke ensam.
Tvärtom tycker man sig hos flertalet af våra nu lefvande skalder
iakttaga samma frånvaro af den sanna, den äkta kärlekens ele-
o ’
ment, och detta äfven hos dem, hvilka i allmänhet gå och gälla,
och kanske sjelfva anse sig för kärlekssångare par préférence.
Vi påminna t.. ex. oin åtskilliga bland de så kallade »Sju
signaturerna».
Men hvad är då orsaken till denna frånvaro’? frågar
man sig ovilkorligen. Har kärleken i våra dagar blifvit
mera verklig och så kommit att förakta sitt gamla rum i
dikt oeh saga? Eller gömmer den sig ännu osynlig der, lik
det bundna värmet? — (något som väl låter tänka sig ifråga
om de ofvannämnda Ilenriettasångerna). Eller skulle det der
svalget mellan mannen och qvinnan, öfver hvilket vi hört
den franske filosofen och den norske Kirkesangeren
samtidigt klaga*) börjat bilda sig äfven i fråga
om.uppfattningen af hvad som är kärlek och icke kärlek?–Allt detta
är frågor, som det skulle vara af stort intresse att få
besvarade, och för hvilkas närmare pröfning vi med nöje skulle
lemna rum i tidskriften. Sjelfva våga vi ej framlägga någon
annan lösning deraf, än den indirekta, som möjligen kan
innebäras i ett och annat ord, uppfångadt från unga och rosiga
läppar — ty dem hör ju af ålder domslutet till i dylika
frågor. Så skulle vi t. ex. kunna meddela, Utslaget, fälldt af en
sådan areopag öfver några af våra yngre skalder äfvensom
öfver ett litet stycke af Hauch, åsyftande att jemföra den
qvinliga anden med den manliga; — och slutligen skulle vi,
för att återkomma till Kobert v. Ivræmer, redan här på färsk
gerning, kunna anföra en ung flickas kritik af det lilla
stycket i hans diktsamling, som bär namn af Rimmet och som
slutar med orden:
»Ack, rimmet, det är mycket likt en qvinna:
Om rätt det älskas, lyder det på stund.»
*) Se art. »Om Norges qvinnor» i föregående häfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
