Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock borde förutsättas hos hvarje» qvinna som man, och
hvarförutan känslan förmår så litet uträtta?
Svaret på dessa frågor kan icke vara mer än ett. Der
tjansen blifvit hällen i okunnighet, kan man icke vänta att
ßiakun skulle erhållit någon kunskap.
Saken Är, i detta som i s;i många andra fall, att
medborgerlig rätt och pligt och dessas gränser icke gjorts till
föremål för den allmänna uppfostran; och man kan deraf
sluta, huru vida detta ingått i den enskilda uppfostran.
Vare det sagdt utan bitterhet, men okunnigheten i detta
fall har varit satt i system. 1 fråga om uppfostran har man
satt befrämjandet af det allmänt menskliga till uppgift; och
detta må nu till grundsatsen vara rätt. Men skulle då det
medborgerliga icke ingå i detta allmänt menskliga? Eller
hvad är väl en menniska i allmänhet? Ar det katekesen
och grammatikan, vare sig den latinska eller franska, som
göra oss till menniskor? Eller kan en menniska bildas till
sann mensklighet, utan att i och med det samma
medborgaren hos henne grundlägges medelst den allmänna
medborgerliga kunskap, som kan gifva stadga åt den
medborgerliga känslan? Systemet har imellertid varit
katekes-menskligt och grammatikaliskt-menskligt; men
medborger-ligt-menskligt har det ej varit.
I fråga om den allmänna förvaltningen af folkets
angelägenheter, och detta isynnerhet, dess vigtigaste, dess
lifsange-lägenheter, har systemet varit, att folket dermed icke skulle
hafva sjelft att skaffa. Folket är icke moget derför, hette
det alltid; och folket hörde detta så länge, att det trodde
derpå såsom på en för alla tider afgjord sak och slutligen
blef till den grad afvänjdt från allt deltagande i allmänna
medborgerliga mål, att det såg ut som om det medborgerliga
sinnet varit så godt som utdödt. »Folket förstår ej religiösa
och kyrkliga frågor: derför skall det icke hafva något att
»I o o c
med dem beställa. Folket förstår ej hvad den allmänna
uppfostran och undervisningen kräfva; derför skall det icke
heller hafva med dem att bestyra. Det är ju till den grad
likgiltigt och okunnigt och cgennyttigt o. s. v., att det vore
en stor fara, om man i någon mån gåfve det fria händer i
sådana mål.» Sådant har förhållandet varit nästan intill
våra dagar. Den sålunda underhållna religiösa och kyrkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>