Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
likgiltigheten åstadkom likgiltighet i fråga om uppfostran;
och sà gick allt sin gilla gång. Folket endast betalade sina
prester och lärare och tackade sin Gud att det serverades
och betjentes sà väl med hvad till dess andliga nödtorft
hörer; och när det slutligen gick för långt, när svalget
mellan de »bildade» och »den okunniga massan» vidgades så, att
man kunde befara, det samhället skulle vid en möjligen
inträffande våldsam skakning kunna gå sönder och man sålunda
omsider i elfte timman beslöt sig för ordnandet af en allmän
folkskola och derför utfärdade lag, så, — låt vara att man
dervid i någon mån gaf utrymme åt den kommunala
sjelf-verk-samheten och att vår folkskolestadga af 18-4"i med sina
elastiska bestämmelser är en af våra bättre lagar*) — satte man
dock den der katekes-menskligheten öfver den medborgerliga.
Man framhöll alltjemt de gamla vådorna, för hvilka samhället
skulle utsätta sig, om folket drefves till att tänka och handla
sjelft i sådana mål. Endast det som folket sedan gammalt vänjt
sig vid att anse såsom kunskap skulle göras till föremål för
undervisning. Förfäderna hade kunnat lefva och förkofra 6ig
utan att hafva haft begrepp om hvad samhällets väl kräft
af hvarje man och qvinna; och sålunda vore det icke heller
nu nödvändigt. Hvad man på ett och annat håll, såsom till
exempel i sällskapet Pro fide et christianissimo, redan för lång
tid tillbaka, framkastat om skolans pligt att uppfostra till
medborgerligt medvetande vore hugskott från 170ü-talets
O ~ O
»neologiska» tider och dess nyhetsmaken. Folket var icke
»moget» för sådant. Allraminst hade qvinnan något att i sådant fall
inhemta. Katekesen och grammatikan voro undervisningens
A och O, dess begynnelse och fullbordan. Längre kunde
man icke gå. Det uppväxande slägtet »blomstrade» ändå.
Sammalunda i öfriga hänseenden, beträffande den
medborgerliga verksamheten och förvaltningen.
O o c
Först i dessa sista år har det omsider kommit till en
brytning, till en ny rörelse. Vi hafva fått en ny
kommunallagstiftning, hvarigenom en möjlighet till medborgerlig sjelf-
*) Sverige fick sin folkskola och dess stadga först 1842 eller
samtidigt med det katolska Belgien; Danmark hade dock fått sin redan
1814, Norge sin 1827, för att icke tala om Holland och andra
europeiska länder, som vida tidigare vaknade till sjelfmedvetande
i detta fall, förberedda dertill på religiositetens och den
sjelfverk-samma raedborgerlighetens väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
