Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
så höra vi icke till de fattiga folken. Vi behöfva endast
jemföra oss med vissa så kallade rikare folk, såsom t. ex.
spanio-nerna, för att inse, hurusom vi, i förhållande till vår folkmängd,
äro ett väl lottadt folk, för att icke tala om våra
samhällsförhållanden och hela vår samhällsutveckling, i hvilket fall
vi torde kunna mäta oss ined nästan hvilket annat europeiskt
folk som helst. Men, med allt detta, hushålla vi väl, enskildt
och allmänt, sä som sig borde? och är väl vår uppfostran,
vare sig den allmänna eller enskilda, sådan den borde vara?
Uppfylla vi i dessa fall våra pligter mot oss sjelfva så som
nödvändigt är, för att vi, när faror utifrån hota, kunna vara
dem vuxna?
Qvinnan har i detta fall fullt ut så stort ansvar som
mannen. Det är hon som står för den enskilda hushållningen.
Det är på henne som denna mest beror. Der hon är
okunnig eller lättsinnig, der går det utföre, mannen må sträfva
hur mycket som helst; och der den enskilda hushållningen
lider, der går det illa ined den allmänna. Sammaledes i
fråga om uppfostran. Der uppfostran är flärdfull, ytlig eller
förvänd, det gälle den religiösa, sedliga eller intellektuella
uppfostran, der »talangerna» äro den qvinliga uppfostrans syfte,
och examina och minneskunskap den manliga uppfostrans
uppgift, der fostras ej ett folk, mäktigt af ett sjelfförsvar,
hvarvid en kan komma att ställas mot tio.
Det är detta qvinnan har att besinna så väl som mannen,
det är på denna punkt hon kan medverka till fosterlandets
försvar.
Väl veta vi att hon i farans s-tund skall nu som förr offra
allt, att hon, såsom den danska bonden, ur hvars sång till
»Nordens Kvinde» vi här ofvan anfört några verser, sjunger:
■»skal give sin Broder, sin Bejler, sin Ven,
skal give sin Brudgom, sin Månd,
skal give det Bedste, det Kjæreste lien
for at frelse sit Fædreneland».
Men det gamla ordet »för sent» kan, i detta som i andra
fall, komma att ljuda äfven öfver henne, om hon under
fredens dagar försummat sig, om hon icke
»opfostret Drenge med Sener i Arm,
Der for Norden v il kæmpe og dö,»
om hon icke har lagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
