Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
grande utgått ur profvet. Utan att befara någonting af det
sätt, på hvilket frågan om mannens och qvinnans likställighet
hittills bekämpats, tror sig förfin tvertom af alla tidens tecken
spåra närmandet af ett nytt och betydelsefullare skede i
mensklighetens historia, då mannen och qvinnan, förenade af
sam föl dt a intressen, skola utkämpa lifvets strid hand i hand.
Min hustru hade med en uppsyn af oöfvervinuelig
misstro lyssnat till allt hvad jag hade att säga till den engelska
skriftens försvar och skyndade nu att uppslå grefvinnan
d’Istrias bok och genomgå det galleri af märkvärdiga och
intagande qvinnobilder, som förfin der uppställer, till hvilket
dock Italiens qvinnor måhända fått skatta alltför rikligt på
de germaniska damernas bekostnad*).
»Men de äro också förtjusande dessa italienskor,» inföll
min hustru, »och det i trots af deras utomordentliga lärdom.»
»Hvarför icke hellre i följd deraf?» frågade jag litet skarpt,
»hvarför ej framhålla dem just såsom bevis för påståendet
att kunskap och qvmlighet ej äro tvenne oförenliga
motsatser; att tvertom de lärdaste studier väl låta förena sig med en
husmoders och makas pligter, såsom hos Laura Bassi — ined
ett industrielt yrke, såsom hos Martha Marchina — med den
frommaste qvinlighet, såsom hos Olympia Morata—eller med
den mest vidsträckta välgörenhet såsom hos den
inathemati-ska professorn i Bologna, Maria Agnesi.»
Min hustru smålog bifallande och erinrade sig tack-
O O
samt den glädje alla dessa personers lefnadshistoria skänkt
henne, men tillade dock en förutsättning, att det husliga
lifvets fordringar i Södern och i Norden måtte vara betydligt
[ olika. — »Och dessutom,» fortfor hon efter ett litet uppehåll,
I »hvad uträttade väl dessa lärda damer, dessa fosterländska
qvinnor för sitt folk? Kunde de, i trots af den fria
utveeklin-■ gen af deras anlag och det villiga erkännandet af deras
förtjenster, förhindra den sedliga och politiska förskämningen att
sprida sitt gift inom samhällskroppen? Kunde de med ett
enda år, en enda dag fördröja Italiens fall, med ett enda
ögonblick påskynda dess pånyttfödelse? Eller hafva de
lein-") Att den slaviska författarinnans vidlyftiga, men något
triviala skildring af den franska qvinnan ocli hennes samhällsställning har
• blifvit alldeles förbigången, visar att våra buda författare ansett
Legou-vés och Bolins arbeten i detta afseende mera upplysande — något som
vi gerna vilja medgifva, i det vi dock påpeka Dora dlstiias
karakteristik af utmärkta franska qvinnor såsom ganska intressant..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
