Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175»
pa polemiska tonen gjorde henne boken motbjudande, och om
hon också i ännu högre mån än som var händelsen måste erkänna
den skarpa och omutliga logiken, som utmärkte en del af
förf:ns räsonnementer, så skulle hon dock vara färdig att
för-kasta bela boken, blott för ett enda uttrycks skull — ett
uttryck, som innebar så mycken råhet, en så fullkomlig
obekantskap med just de finaste, ömtåligaste strängarne i
qvinnans hjerta, att det skulle stämpla förfin såsom fullkomligt
ovärdig sin uppgift, äfven om ban varit man, men nu, då
det var en qvinna, kastade en ohjelplig skugga ej blott öfver
henne sjelf, men äfven öfver den sak hon med sådana medel
trott sig kunna försvara.
Jag bestred till en del detta påstående, förklarande att då
boken aldrig gjort anspråk på att vara annat än en
stridsskrift mot det Millska förslagets motståndare, var den
polemiska tonen ursäktlig; att det är ett olyckligt misstag att döma
sak efter person; att om än den aflidna Mrs Mill genom det
klandrade yttrandet gått öfver målet, så kunde det dock ej
nekas att hennes klara framställning af frågan betydligt
underlättat dess framtida lösning — och slutligen att då hennes
e> O
make gifvit henne ett så varmt och vackert vitsord i
inledningen till en af sina skrifter, så har man ingen rättighet att
betvifla hennes värde, vare sig som hustru eller qvinna.
»Det är möjligt, men så mycket mer såsom moder.
Eller tror du att det kan finnas en moders hjerta hos den,
som betecknar moderskallet såsom »an animal functiou and
its consequences»*)?»
Jag medgaf att uttrycket var oförlåtligt, men erinrade
att i alla händelser Mrs Mill icke Var skriftens författare,
hvilken senare blott anfört hennes ord, och för öfrigt
ådagalade en skärpa i bevisningen och en koncis klarhet i
framställningssättet, som var högst ovanlig i skrifter af denna
art. Särskildt påminde jag om hans varning mot
begagnandet af åtlöjets vapen, i striden mot nya idéer. Historien
visar, säger han, att alla nya idéer, för hvilkas bekämpande
man icke haft tillgång till andra vapen än åtlöjets, hafva en
afgjord benägenhet att öfvergå till axiomatiska sanningar.
Snart sagdt hvarje ny upptäckt, hvarje nytt framsteg af någon
vigt, vare sig på vetenskapens, religionens eller
samhälls-lärans område har haft att genomgå åtlöjets skärseld, men se-
") En djurisk förrättning och dess följder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
