Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’195
vi en dag, att en mängd folk samlat sig utanför ett litet hus,
och närmade oss för att taga reda på hvad som
förevisades derinne. Detta var dock icke lått, emedan ingången
var fullpackad med menniskor. Jag drog mig lnet tillbaka
för att kunna andas friare och för att taga husets yttre i
betraktande. Fönstren, hvilka voro öppna, lågo temligen
nära marken, och från den utanför stående bänken kunde
man måhända titta in. I detsamma närmade sig en
zuav, drifven af samma vetgirighet som vi, hoppade upp
på bänken och klef ögonblickligen in genom fönstret. Ett
utrop af beundran undföll mig. Zuaven vände sig om,
räckte mig handen, och inom ett ögonblick stodo vi båda
vid hans sida midt inne i rummet. En gråhårig herre kom
oss med största artighet till mötes, bjöd oss sitta och sade
förbindligt:»
»Ni tyckes vara särdeles intresserad för vår skola;
kanske är ni sjelf lärarinna?»
Utan att rätt begripa, hvad som föregick, gaf jag
ögonblickligt ett jakande svar, samt tillade, att jag gerna ville
se prof på haus lärometod.
Under tiden hade jag hunnit kasta blickarne ikring mig
och funnit, att rummet i sjelfva verket måste vara en skola
en miniature. På sex till sju bänkar sutto några halfvuxna
barn med taflor i händerna. Framför en stor svart väggtafla
stod en vacker flicka med ett sorgset ansigtsuttryck. Jag
förstod snart att hon var döfstum och att hon uppskref på
taflan de ord, som hennes kamrater tecknade till henne.
Andamålet med denna improviserade skola var att visa huru
döfstumma barn, enligt en nyligeu uppfunnen metod,
undervisas tillsammans med talande.
Då vi efter förevisningens slut lemnade skolan, denna
gången tagande vägen genom dörren, funno vi på
dörrposten ett tryckt anslag, innehållande namnen på alla skolans
direktörer och direktriser. Främst stod ett namn, som
tilldrog sig hela min uppmärksamhet:
Madame Pape-Carpentier. K ue des Ursulins M 10.
Hvar hade jag sett detta namn förr? Jag sökte i mitt
minne och kom då plötsligen ihåg, att jag sett det i
»Tidskrift för hemmet»*). Hvad hon uträttat, var mig dock
omöjligt att i en hast erinra mig, men att det var något
") Se 5:te årgången sid. 114.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
