Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’202
lugna talare hemma, kan icke göra sig föreställning om en
sydländnings föredrag. Orden strömma från hans läppar
med en ilande fart, hvilken man aldrig skulle kunnai följa
med, oin man ej vore rent af magnetiserad af föredragets eld,
af talarens blick, hållning och åtbörder. Går ordet förloradt
förstår man ögat, minspelet, framställningens glöd. Man
spänner hvarje nerv, man anstränger till det yttersta hvarje sinne
för att kunna följa talarens tankegång i dess fina, ofta
blixt-snabba vändningar. Så länge föredraget fortgår märker man
ej, huru hufvudet värker, huru ögonen likasom vilja tränga
ur sina gropar, huru hvarje nerv darrar af rörelse och
ansträngning — men då det är slut, sjunker man tillbaka
maktlös och urstånd att på en lång stund bilda en enda
redig tanke. Jag vet dock ej om alla skulle erfarit ett
så mäktigt intryck af dessa föredrag som jag. De ämnen
som afhandlades stodo alla i det närmaste samband med
mitt lifs uppgift, anslogo alla min själs ömtåligaste strängar;
kanske var jag derför mer än andra känslig för
inflytandet af den vältalighet hvarmed de framställdes. Säkert är,
att jag aldrig i mitt lif varit så hänförd från mig sjelf, så
helt försjunken i andras tankar, som under dessa oförgätliga
stunder.
Men kära, dyra Esseide! alltför långt är redan detta bref.
Jag kan icke heller nu samla mig nog för att gifva dig en
totalbild — ett slutintryck af min vistelse här. Muntligen
skall det kanske gå lättare, och jag slutar derföre mina
pa-riserbref, dessa barn af stundens flyktiga intryck, med
en hjertlig önskan, att du ej måtte funnit dem — alltför
barnsliga. Din egen
Gerda.
XXIV. MILLEFOLIEBLOMMAN.
(Blomstrens diaconissa.)
Den smärta växt jag sjunga lyster
Bär enkel drägt,
En ljusgrå, mild, barmhertig syster
Af Floras slägt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
