Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’244
frisk i dess undergörande vatten, men hemkom sjukare än
någonsin.
Hårdt måste det äfven vara då patienterna afvika från
gifna föreskrifter, eller tillägga andra af egen uppfinning,
såsom då en liten tyfuspatient af sin moder trakterades
med »Æbler og Blodpølse til en lille Vederkvægelse!»
Årsberättelserna öfverflöda af dylika sorglustiga
uppträden, skildrade med den godmodiga humor, som är
danskarne egen. Så t. ex. omtalas huru den på sjukbesök stadda
fröken C., efter en sakta knackning på dörren och en vänlig
förfrågan oin det var der madam N. N. bodde, fick till svar ett barskt:
»min kone er fruep> hur hon sedan, under samtalet med den
lidande hustrun, afbröts af ett ännu barskare: »skal min kone
tages i forhør?» och hur lion slutligen, då stolen, på hvilken
hon satt, gick sönder och hon sjönk i golfvet, helsades med
ett hånfullt: »nå! der ha vi jo den hele komedie!» Gripen af
en obetvinglig skrattlust, hejdar sig dock vår godhjertade
fröken vid åsynen af det smärtsamma uttrycket i den sjukas
anlete, skingrar med ett gladt skämt åskmolnet på
husfa-drens panna, framlockar ett svagt leende på sjuklingens
läppar och lemnar slutligen familjen med löfte att återkomma
med en ny stol till ersättning för den gamla.
En annan gång införes läsaren till den gamla sjukliga
enkan, som mottager de inträdande med en så gammaldags
sirlig helsning, och har så brådtom att omtala hur bon i sin
ungdom, för omkring ett halft sekel sedan, var »noget ved
hoffet■> och ännu med stolthet erinrar sig sin presentationsdag,
då hon blef antagen som kammarjungfru hos en hoffröken;
hur hon aldrig kan betrakta sitt äktenskap med en simpel
handtverksmästare annat än som en rev. mésalliance, men hur
hon vid ålderdomens annalkande måste »foretrække den
simplere, men sikre livsstilling» framför en högre och ärofullare
etc.
Dessa äro dock jemförelsevis ljusbilder i den vexlande
taflan. Mörkare falla skuggorna kring gestalten af den
85-åriga jiæne, gamle kone med det belevne og dog så beskedne
væsen, hvilken presenterar sig såsom kusin till en af
Napoleons berömdaste generaler och enka efter en maitre
d’ar-mes i franska arméen, hvilken senare hon, förklädd till
mar-ketenterska, beledsagat under det ryska fälttåget, derunder
hon varit ögonvittne till Moskwas brand, deltagit i det o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
