Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’282
för de bildade klasserna. Huru den simple arbetaren skall
vinnas för saken lärer oss norrmannen Ferd. Holl i sin
berättelse om Ilochdaleföreningen *), (det enda norska arbete
i ämnet vi känna), som med sitt enkla, till arbetaren direkt
ställda språk och sitt friska, åskådliga framställningssätt,
förtjenar att tagas till mönster för alla dylika folkskrifter.
Vi hafva härmed sökt antyda grunddragen af den
rörelse, som uppstått i skötet af det moderna samhället, och
som, vi äro öfvertygade derom, bär inoin sig den fredliga
lösningen af några bland framtidens mest fruktansvärda
problemer; detta dock icke genom de mer eller mindre
lysande siffer-resultat hon kan uppvisa; framgångarne och
rikedomen utgöra endast grundlagret för ett stort och
genomgripande verk af moralisk pånyttfödelse. Den sanning,
som af llochdales banbrytare blifvit på orubbliga
grundvalar befästad, skall utveckla sina oundvikliga konseqvenser
öfver allt, hvarest vilkoren för dess tillgodogörande
förefinnas. Dessa vilkor äro trenne:
Först förmåga af sjelfhjelp ocli sjelfupprättelse hos den
arbetande klassen. Arbetarföreningar, bildade och ställda
under ledning af icke arbetare, skola aldrig fullt nå sitt mål, om
de ock såsom tillfälliga öfvergångsformer för den äkta sam-
O O O
verksamheten kunna hafva sitt berättigande.
Samverksam-hetsrörelsen är nemligen ett barn af sjelistyrelsen, och skydd,
det må vara af hvad slag som helst, skadar i stället att
gagna henne, helt enkelt emedan det är en förnekelse af
sjelfva hennes grundprincip.
Det andra vilkoret för samverksamhetens framgång är
frihet. Styrelsernas inblandning, sker den än i bästa
välmening, skall alltid inverka hämmande på hennes
utveckling. Friheten är hennes lif.
Det tredje vilkoret, slutligen, är qvinnans medverkan.
4.
Det dröjde länge innan man kom att tänka på att
qvinnan hade någon, vare sig rätt eller pligt med afseende på
samverksamhetsrörelsen. Till en början var det endast i
e-genskap af hustru till någon af medlemmarne, som hon kunde
’) Se Folkevennen, 1G:de årgångens ö.te häfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
