Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’283
vinna inträde i en förening, dock utan rätt att deltaga i de
allmänna öfverläggningarne och besluten. Stundom
förnekades henne rent af tillträde, såsom i de danska
understödsföreningarne. Nu har man dock småningom börjat inse det
orimliga i ett djdikt förfarande. I Danmark hafva kraftiga
röster höjt sig, för att påyrka lika rätt för qvinnan som för
mannen (se de ofvannämnda skrifterna af Ulrik och
Burmeister), och ett försök har äfven gjorts att bilda en
särskild sjukhjelpsförening för qvinnor. I England hafva flere
af de större föreningarne antagit den lika rösträtten såsom
en af sina hufvudgrundsatser. Den berömde engelske
statsekonomen, Stuart Mill, håller, inom detta som inom alla
områden, strängt på qvinnans rätt*). Den franske författaren,
Gustave Garrison, betonar deremot starkare frågan om
hennes pligt, och vi vilja här följa hans föredöme.
Om qvinnan, säger han, envist fasthänger vid de
gamla vanorna och ovanorna, om hon sätter sig emot de
nya idéerna, eller blott liknöjdt lemnar dem derhän, i stället
att gå dem till mötes och med sin mildhet och takt förmedla
öfvergången mellan det ganda och nya, då skola kanske
mansåldrar förgå innan vi komma i fullt åtnjutande af
sam-verksamhetsrörelsens välsignelser. Om hon deremot ville
inse vigten af denna rörelse, ej blott för hushållningens
underlättande, för hemmets förädling, för barnens helsa
och familjens hela moraliska och intellektuela lyftning, men
äfven för arbetarnes inbördes enighet och hela samhällets
fredliga utveckling, då skulle alla hinder vika. Qvinnan
skulle i arbetet för den goda saken inlägga denna tro och
hänförelse, som hundradubblar kraften.
För att finna bekräftelse på detta påstående, behöfva
vi blott uppslå några af de Bochdaleska ströskrifterna.
Se här till exempel historien om den stackars Betty,
■som en dag tar mod till sig och går in till grannhustrun
Mary, för att fråga henne hur hon bär sig åt, som alltid
har fullt upp, så i hushållet som penninglådan, hvaremot
*) Så säger han t. ex. i ett af sina senare arbeten:
»Samverk-sarahetsföreningarne skola genomföra den arbetets och rikedomens
jemnare fördelning, som man med andra konstlade medel fåfängt
sökt åstadkomma, förutsatt, naturligtvis, att man ger qvinnan samma
rätt som mannen, ej blott med afseende på de förmåner
föreningarne medföra, men äfven i fråga om deras styrelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
