Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’331
Og Himlens klare Stjerner gaae
Frit over os i Glands.
Først er der stille rundt omkring,
Vi here Hjertets Slag —
Da hæver sig fra Grottens Ring
En Tone, dyb, men svag.
Den svulmer meer og mere til
En fuldt besjælet Klang:
Gennaro stemmer i med Ild
En Barcarole-Sang
Om onde Dronning, som her end
Sig bader tidt ved Kveld
Og lokker mangen Ungersvend
Ved søde Toners Væld.
Men vover han sig ene ind
Og hendes Skjønhed seer,
Da vorder han af Elskov blind —
Seer aldrig Dagen meer.
»Gennaro, Tak, — din Sang var god —
Men vogt dig selv, min Ven,
Og før os nu ad Nattens Flod
Hjem til Sorrent igjen.»
Den rika diktsamlingen innehåller föröfrigt ett helt galleri af
präktiga minnesbilder, bland hvilka den af Falsen är ett litet
mästerstycke af enkel och samlad kraft, — ett antal »resebilder», der
Wartburg, Stockholm och Kjøbenhavn täfla om hedersrummet; —
åtskilliga tillfällighetssånger, berättelser och legender, samt slutligen en
samling fint tecknade konst- och naturbilder, bland hvilka Den Lilles
sidste Seng, Sætergjenten och Pyr ola Uniflora (meddelad i vår förra
årgång) samt Vaarlængsel tillvunnit sig hela vårt tycke. Förträffligt är
i synnerhet det sistnämnda lilla stycket med dess målande skildring
af motsatsen mellan söderns vårlif och den stränga vinterkampen i
norden, då
»Livet ei oplukke kan sit slummertunge Øie,»
och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
