Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’359
som menniskan bekänner för en annan sitt lifs hemlighet
lär menskligheten att känna sig sjelf.
Att underhålla denna vexelverkan mellan menniskan och
menskligheten är också umgängeslifvets högsta uppgift.
Esseide.
LUI. FRAGMENTER AF EN RESEBESKRIFNING.
Från Nizza till Rom. — Carnevalcn i Rom år 1852.
–Vägen stiger från Nizzas dal under ett par timmar
uppför höjderna. Bergsluttningarne hade man öfverallt lagt
i smala terrasser och planterat med olivträd. Dessutom
täckte en yppig brodd sjelfva marken och fägnade ögat,
när det såg in under trädskuggorna; betraktade man åter
blott det hela, så såg det ut som en enda, omätlig olivskog.
Sedan vi kommit så högt som vägen hade lust att
klättra, stannade diligensen ett ögonblick, hvarunder vi hade
tillfälle se tillbaka öfver Nizzas amfiteatraliska bergdal, och
den i dalen inträngande hafsbugten. Vägen fortlopp nu
längs bråddjup, upp och ned för vilda branter, uthuggen
och gräfd i sidan af strandens berg på deras halfva höjd —•
häraf dess namn: la Cornice, »listverket». Till höger, men
flera hundrade fot under oss, hade vi ständigt det oändliga,
violettblå Medelhafvet. Snart bildade detta åter en vidsträckt
bugt, begränsad på ena sidan af en låg, smal, slingrande och
långt utspringande bergarm, med ruinerna af ett kloster långt
ut på spetsen; bugtens andra sida åter stängdes af en reguliert
trekantig, solid halfö, på hvars upphöjda klipp-centrum låg
den lilla staden Monaco, med lätthet öfverskådande hela det
fordna furstendöme, hvars hufvudstad den var. Detta var
hvad man nedblickade på genom högra vagnsfönstret; men
vände man sig om och tittade ut genom det andra, gällde
det att se uppåt i stället. Här hängde, skenbart öfver våra
hufvuden, på sidan af en brant bergvägg, den lilla, med
brustna murar omgifna staden Rocca Bruna. Det såg ut som
om någon murare i stort hade haft hela den lilla staden
färdig i sin slef, och sedan med ett enda kast satt fast den på
väggen. I alla fall, om den skulle halka ned, så har den ej
ställt illa till för sig; ty vid klippans fot lummar sig, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
