- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tionde årgången. 1868 /
358

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’358

En af umgängeslifvets fürsta lagar bjuder vördna.d för
gemensamhetskänslan. Älskarens smekningar, ovännens
stickord, eller hvad helst som har intresse för endast en eller nåo-ra

O

få af sällskapet, är ett brott mot denna lag och röjer brist på
ett af grundelementerna i allt sannt umgängeslif — takt.

Likasom det finnes sann och falsk känsla så finnes det
också sann och falsk höflighet. Skillnaden mellan de s enare
tecknas ypperligt af Thorild i följande ord:

»Den sanna höfligheten är icke annat än rättvisam hos
en öm och hög menniska. Den falska höfligheten är icke
annat än en för något särdeles artigt passande lögn.»

En god samtalston, säger L. D. G., kräfver i första
rummet en god menniska.

Geijer åter talarom en viss hjertats höflighet, som kommer
af den inneboende välviljan, är omöjlig att inlära och som
vinner och försonar, äfven då den bryter med antagna
former.

Då vänner komma till oss på besök, anse vi oss för
artighets skull böra prata i ett pratande, lika godt om hvad;
men att bjuda sina gäster ett dylikt samspråk innebär samma
slags artighet som att bjuda dem urblåsta ägg. Den ärlige
samtalaren måste i första rummet vara ärlig mot sig sjelf.
Hans pliktankare är hans trohet mot sitt eget jag.
Förlorar han detta, drifver han sjelf och hans talang vind för
våg. Hvad umgängeslifvet kräfver af dig är icke några
utomordentliga ansträngningar eller lysande snilleprof, utan helt
enkelt att vara dig sjelf. Stanna således hemma i din vanliga
tankeverld. Har du ej dagligen vant dig att se i stort, skall
du vid högtidligare tillfällen fåfängt söka lysa med stora
vyer. Lyd endast den inre rösten. Se din åhörare rätt i
ögat. Sök ej utom dig ämnen för samspråk: gå in till
dig sjelf och välj; låt ämnet genomtränga dig, och tala först
när du känner att du kan tala ur din egen själ. Yärind af
sympatiens glöd kommer du så gradvis in i den rätta
stämningen.

En menniska kan ej yttra många ord utan att röja sin
ståndpunkt, vare sig på sedlighetens och det sunda
förnuftets, idéernas och fantasiens, eller trons och kärlekens område.
Och lyckligt att så är! Källan till all menniskokännedom
är ju den enskildes vittne om sig sjelf. Blott så till vida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1868/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free