Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
det sjuka samhället? Enligt Janets begrepp om modrens uppgift
synes det fullkomligt omöjligt.
Men kanske har förfin grundat denna sin uppfattning endast
på hvad man under nuvarande sorgliga förhållanden kan begära
af qvinnan. Måhända hoppas han något mera af henne i
framtiden. Visserligen anser han de flesta af hennes öfverklagade fel
och själslyten medfödda och tillhörande hennes lägre natur. Men
han har dock antagit att hon, ännu såsom gift, kan vara
mottaglig för en ny uppfostran, grundad på mannens upplyftande och
förädlande inflytande. Så mycket mer bör hon då vara det i
barnaåren, tänker läsaren, och kommer så till den helt naturliga
slutsatsen, att en del af den manliga öfverlägsenheten redan
genom fadren borde kunna komma qvinnan till del, och den
blifvande makens uppfostringsvärf derigenom underlättas, samt
grunden läggas till ett kraftigare och verksammare inflytande af
modren på sonen. Lifvad af dessa och dylika föreställningar skynda
vi att uppslå kapitlet om dottern.
Den unga qvinnans uppfostran, säger Janet, skall verka i
trenne riktningar, i det den dels utvecklar de yttre behagen, dels
själetis och dels hjertats egenskaper. Af dessa trenne uppgifter
egnar förfin det ojemförligt största utrymmet åt den första,
hvarvid skönheten, klädseln och uppträdandet i umgängeslifvet
afhandlas med äkta fransk utförlighet. Af hjertats egenskaper är
det egentligen blott en, nemligen oskulden, som tages i närmare
skärskådande; men detta i vårt tycke på ett förträffligt sätt.
Särskildt anbefalla vi den ypperliga jemförelsen mellan oskuld
och okunnighet till alla mödrars behjertande. Att för
bevarandet af den qvinliga oskulden lita pä några förbud, eller någon
blott yttre bevakning, är enligt Janet ett lika bedröfligt som
vanligt misstag. I hans tanke skulle t. ex. ett allvarligt och
lugnt moderligt samtal om de menskliga böjelserna, de
pröfningar, de frestelser, den lycka och det ansvar de innebära, vara
mera egnadt att skydda en ung inbillning än alla förbud mot
romanläsning; »den sämsta romanen» tillägger han, »är den som
ungdomen författar åt sig sjelf i drömmeriernas enslighet.» Man
kan ej nog omsorgsfullt skydda renheten och oskulden hos den
unga flickan, fortsätter han, men det kan ske endast genom att
småningom lära henne sjelf skilja mellan godt och ondt. Hjertat
är härvid icke ojäfvigt; förnuftet måste uppkallas att deltaga i
rådslutet. Med andra ord, »qvinnan måste, likasom mannen^ lära
att styra sig sjelf; då man söker leda qvinnan genom blotta in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
