Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
nemligen, oaktadt han aldrig tagit någon akademisk examen, vid
jubelfesten 1840 promoverad till hedersdoktor.
Judens närmaste efterföljare såsom finsk skriftställare, är
Carl Axel Gottlund, en personlighet, vid hvilken betraktaren icke
ogerna dröjer, ehuru han på sin fråga hvad denne författare
egentligen verkat, ej erhåller något fullt tillfredsställande svar.
Alla hans företag betecknas nemligen af en ungdomlig
tilltagsenhet och djerfhet, uppburna af en liflig fantasi, hvilka man ej
kan neka sitt deltagande, på samma gång man dock känner
förtrytelse öfver det sjelfsvåldiga i utförandet och det bristande
allvaret vid förberedelserna till vigtiga värf. Men det ihärdiga
arbetet är ju ej entusiasternas sak; de fylla sitt kall när de
bana vägen för dem, hvilka långsamt och lugnt arbeta för
kommande sekler.
Gottlunds första företag var en vetenskaplig resa genom de
svenska och norska lappmarkerna, hvarefter han uppträdde
såsom målsman för der bosatta finska nybyggare. Några år
senare kastade han sig med glödande ifver in på
skriftställare-banan, i det han först utgaf en finsk tidskrift, innehållande bland
annat öfversättningar af Homerus, Anakreon m. fl., samt
derefter i Stockholm uppsatte ej mindre än tvenne tidningar, den
ena »för bondeståndet», den andra »för den uppväxande
ung-dömen)).
Återflyttad till Finland, uppträdde han der med ett
storartadt arbete, en episk dikt: »Runola» (sångens hem), i hvilken han
försöker intet mindre än att komplettera och efter grekiskt
mönster omforma den finska mytologien. Derpå följde en poetisk
kalender, förnämligast innehållande öfversättningar af i Finland
allmännast bekanta svenska visor; derefter ett finskt
veckoblad och slutligen en annan tidning: »Suomi», hvilken fortlefde till
början af 1849. Senast har Gottlund, 1863, utgifvit ett häfte
öfversättningar af Fredmans sånger och epistlar omskrifna och
lokaliserade (!).
Gottlunds förtjenst såsom skriftställare torde,
hufvudsakligen i följd af den godtycklighet, hvarmed han behandlat
språket, alltid komma att bli omtvistad. Men hvad som icke kan
bestridas är, att han, genom sina många och djerfva försök,
kraftigt bidragit att hos de bildade stadfästa öfvertygelsen om det
finska språkets förmåga att blifva en vetenskapens och konstens
bärare. W. L.
(Forts, följer.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
