Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
dock det förnämsta. Ty på hennes blick och utseende berodde
förnämligast glädje och sorg för mig den tiden.
Fram på hösten visade sig verkningarna af utfärden. Mor
hade varit ute och sett sig före med afseende på ett påtänkt
ladugårdsarrende. På hösten gick detta i verkställighet. Mor
flyttade alltså ifrån staden; men mig lemnade hon der qvar hos
sin gamla mor, allt för skolans skull.
Först fram mot jultiden kom hon in och hemtade mig.
Utfärden blef ett äfventyr af hemskaste art. För tillfället begrep
jag dock ej hvad det gällde; det var först efteråt jag lärde
förstå att vi varit nära att bli rånade af ett par ur skogen
framspringande karlar. »Hade det icke varit kälkföre, och hade vi
vi icke haft parhästar den har gången, fru lilla,» hörde jag
drängen säga, »så hade vi allt varit fast.»
Af mors nya lif förstod jag föga eller intet, jag såg blott
att det var mycket olikt det hon fört i staden. Hon hade nu
så mycket att beställa, hade dräng och flera pigor och var sällan
inne annat än om qvällarna. Äfven jag tillbragte min mesta tid
ute om dagarne: än var jag med i ladagården, än satt jag och
åkte i tröskverksvandringen, än åkte jag kälkbacke, än var jag
till granngården, der mor också arrenderade ladugården. Det var
ett mycket bättre lif än det i stån, och det såg jag äfven på mor.
Men så var julen slut, och jag skulle in i skolan igen. Också
minnes jag ingenting af mor, förrän jag mot midsommar fick fara
ut till henne igen. Den gången gick resan i ekstock. Två
pigor rodde hvar sitt par åror. Mor satt med mig på toften
akterut. Framför oss stodo tomma mjölkbyttor eller filbyttor som
de kallades, i mängd staplade på hvarandra. Under färden fram
emot natten berättades sagor, minns jag, om sjöjungfrun med det
långa håret.
Sommaren gick, jag hade metat min första fisk, skurit min
första pilpipa, första gången kört för mor till kyrkan, fått mina
första stöflar, och allt det der under leende blickar af mor. Idel
glädje och fröjd! Det kostade på att lemna allt det der, just som
krusbären mognade, för att fara in till sta’n och gå i skola igen.
Men det gick likväl för sig, och förr än man visste ordet af, var
det jul igen som året förut, och lif och lust på landet med
kälkbacksåkning och ugnspannkakor, kalfdans och smörbakelser, allt
saker som jag icke sett sedan julen förut, och allt belyst af mors
glädje. Ack det var hennes sista glada jul på länge! Den
påföljande julen bodde hon i Stockholm igen, och vi hade ånyo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
