- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Elfte årgången. 1869 /
188

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

och äfven här blef Hostrup en af ledarne. Så mottog han
Lundensarne 1842 i Kjøbenhavn, gästade dem samma år i
Lund och följde om våren 1843 de danska studenterna till
Upsala. »Der var det egentlig at jeg blev mig fuldt bevidst som
Nordmand», säger han sjelf.

Frihetsgnistans söndrande verk är imellertid fullbordadt
och det sammansmältande och enande vidtager. Den splittrade
studentföreningen sluter sig åter tillsammans,’ en
försoningsfest skall anordnas, och man kommer öfverens, att den bör
firas med en äkta studentkomedi. Hostrup är sjelfskrifven som
författare. Inom kort äro två akter af Genboerne skrifna ocli
medan dessa, under skämt och blixtrande infall inöfvas,
tillägges en tredje. Under stormande bifall uppföres slutligen på
nyåret 1844 det sålunda tillkomna lustspelet på den för
tillfället åt studenterna upplåtna Hofteatern*).

Några månader förut hade Hostrup tagit sin teologie
kandidatexamen, och nu mottog han plats såsom huslärare på en
egendom å norra Seland. Teologien synes dock lika litet som
pedagogien hafva hämmat hans sångmös fria flygt. Under det
påföljande året skref han nämligen ej mindre än tvenne nya
lustspel: Intrigerna och En Spurv i Tranedands, det förra ett
mästerligt uttryck af detta löje för löjets egen skull, som hör
den sorglösa ungdomen till, det sednare redan gömmande en
djupare tanke, hvilken dock blifvit så öfverspunnen af ystra
löjen och blixtrande infall, att den blott med möda kan
upptäckas.

Ynglingen liar sålunda blifvit man: Studenten har valt
sitt lefnadskall — tillfällighetsskalden skapat sin egen diktart
— den lustige upptågsmakaren ställt sig, rustad med löjets och
qvickhetens vapen, under idéens banér. — Nu eller aldrig måste
vi finna svaret på vår fråga: Hvem och hvad är Hostrup1?

Svaret är också redan gifvet i och med En Spurv i
Tranedands, hvaruti förf. med den äkta komikerns art visar oss hvad
han är, genom att visa oss hvad han icke är.

Då förhänget uppgår, försättes åskådaren midt in i
studentens muntra lif, med bålen såsom medelpunkt. Skålar och
sånger omvexla. Hutter håller knaggliga, men glödande, tal om

*) Såsom skådespelare uppträdde bland andra den nuvarande filosofen Bröchner,
skalden Chr. K. F. Molbech och matematikern Steen, för att icke tala om
den berömde skådespelaren Manzius, hvilken på samma skådeplats ännu i
dag räknar löjtnant v. Buddinge såsom en af sina lyckligaste roller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1869/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free