Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
frihet och union. Halling svärmar för den lille ældgamle union
som sluttes mellem månd og kvinde. Lassen, redan temligen
rörd, dricker du’s med alla sina gamla dubröder. Sören Torp
utjemnar uppkommande tvister med ett slags ironiskt filosofiska
förklaringar. Eller bringar sin hyllning åt »det levende ord»
ännu medan det dör på hans egna stammande läppar. Klint
förklarar hvad det är, som utmärker den sanne studenten —
icke examen artium — icke grekiska och latin — utan en ung
själ, som lefver »sit egentlige liv i sig selv, stille og in adv endt i
Tanke o g Dröm».
Derpå följer ett samtal mellan Klint och Halling rörande
kärlekens berättigande gent emot det sanna studentlifvet.
Frågan huruvida det verkligen är kärlek till Luise Varbjerg och
icke, såsom Klint påstår, en obestämd längtan efter förlofning
i allmänhet, som fått makt med Halling, blir dock icke afgjord.
Kamraterna återkomma nämligen, medförande konsuln, Luises
far, och hyllande honom i den förenade egenskapen af en
»frikostig studentvän» och en frisinnad folkets man.
Följande uppträde föregår i skogen, der Halling förirrat
sig och påträffar en vandrande skräddare, hvars råa enfald och
lumpna sjelfviskhet röjer sig i hvarje replik på det mest
löjeväckande sätt. Då tolfslaget slår, uppstiger ur jorden
drottning Gunhilds andeskepnad, öfverlemnande åt sin o frivillige
befriare, skräddaren, en förtrollad ring, som, utan att förändra
honom sjelf, skall låta honom i fjorton timmar i andras ögon
synas skön, belefvad, förnäm, klok och intressant.
»Ja naar bare Folk troer det, saa er det alt hvad jeg
forlanger», menar skräddaren och tar förtjust emot gåfvan.
Halling allena fritages från ringens inflytande och erhåller makt att
trotsa skenet.
Nästa akt börjar med skräddarens beskrifning på det
smickrande mottagande, han öfver allt röner — tack vare ringen!
Kommer så sammanträffandet med Sören Torp och Hut-ter, båda
gripna af samma beundran för skräddaren, ehuru den ene tror
sig i honom se en ny Robespierre, medan den andre
ögonblickligen genomskådar hans djupa Sokratiska tycke, hvarföre de
ock å ömse sidor bele hvarandras kortsynthet. Senare
tillkommer konsuln, hvilken genast förstår att främlingen under en
originel maskering döljer ali en diplomats fina beräkning.
Sliten mellan sina beundrare gör skräddaren på måfå sina naiva
inpass, utan att rubba någon af dem i deras förutfattade tro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
