Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
— Hvar har du djuret?
— Här i lastrummet, tror jag; men der är nu mörkt som
i Hades. Jag är just liksom lite missmodig utaf mig, och
Anaximander är inte lätt att få tag i.
Ungefär tjugu minuter sednare sänktes en grå katt med en
brynsten bunden vid halsen ned i det Egeiska hafvet under ifriga
besvärjelser och böner till Poseidon.
Det var Anaximander, hvilken en månad förut hade
åtnjutit rang af gudomlig varelse.
— Den der besvärjelsen hjelpte — sade den ene af
matroserna. — Jag har lärt den af moster min, Atossa, och hennes
lärdomar hafva aldrig svikit.
— Men svår var stackarn att få tag i — sade den andre
— jag råkade slå sönder lyktan, och ljuset slocknade, och jag
tappade alltihop, men katten behöll jag, fast han klöste mig i
ansigtet.
— Det är egyptiska hieroglyfer — svarade den förre —
och sådana bringa lycka med sig.
Två timmar sednare var stormen i full gång, och Poseidons
vrede var synbarligen icke stillad genom offret af skeppskatten.
Den ena vågen växte öfver den andra, och Titaneia hade att
utstå en väldig kamp. Hon kämpade segerrikt, och den gamle
sjögasten från Kydonia tycktes nu vara i sitt rätta element.
Natten var ganska mörk, men de grå ögonen tycktes kunna
genomtränga allt, och gubbens stämma ljöd klar och lugn, när han till
skeppsfolket utdelade sina befallningar. Det var nu framför allt
vigtigt att hålla öppen sjö, och derför ändrades kursen till en
nästan vestlig. Artemis, som stolt och skumhöljd thronade i
stäfven, vände sitt ansigte utåt det öppna hafvet i riktning mot
Delos, den fjerrbelägna, älskade ö, som sett henne födas.
Titaneia hade ungefär en timme gått i denna riktning, då
en af skeppsfolket tyckte sig märka lukt af rök och derom
tillsade kaptenen. Denne lät genast anställa undersökningar, och
det befanns snart, att eld hade utbrutit i lastrummet; ty derifrån
utträngde en stark rök lukt. Nu började ett ifrigt
släckningsarbete, i hvilket äfven Adeimantos och Kallias deltogo. Qvinnorna
hade man ej velat oroa genom någon underrättelse om den
hotande faran. Omsider trodde man sig vara herre öfver det
farliga elementet, då det befanns, att elden utbröt på nytt på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
