Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
både såsom anthropolog och zoolog, hvars kala hjessa,
oni-kransad med tunnt gråsprängdt hår, mer tycktes tyda på
trägna, mödosamma själsarbeten än på årens härjningar, ty
pannan var högburen, hållningen vittnade om medelålderns kraft
och spänstighet, och den lugna, allvarliga blicken om oförminskad
skarpsinnighet och tankedjup. Till sätt och utseende föreföll
han mig som typen af en fulländad gentleman och i förmåga att
uttrycka sig med på en gäng sakkunskap och klarhet, med
elegans och värdighet, öfverträffades han ej af någon. Samma
angenäma intryck väcktes ej hos mig af en annan framstående
mai), professor Karl Vogt från Geneve, hvilken under
diskussionernas lopp mer än en gång uppträdde i opposition mot
Quatrefages. Måhända bidrog dertill den omständigheten att
till hans namn bifogades såsom egenskapsord uttrycken atheist,
materialist och rabulist — ord, hvilka ej vunno genklang hos
mig. Att dessa antydningar ej saknade grund, derom vittnade
till en del redan hans utseende, så väl i den kraftigt byggda,
välfödda kroppen som ock i det om djerfhet och okuflig vilja
talande ansigtsuttrycket, och om sina i alla riktningar frisinnade
åsigter lemnade han ej länge sina åhörare i okunnighet. Det
binamn man gifvit honom: »Kraft und St o Jf», förefaller också
ganska berättigadt. lian har stor makt öfver ordet, uttrycker
sig med största ledighet och fyndighet, ofta med qvickhet, och
förefaller i synnerhet stark i dialektik; också deltog han gerna i
diskussionerna, men afklippte dem stundom med ett bon mot i
stället för med en vetenskaplig bevisning. Mans ofta nog
förekommande, till hån gränsande anspelningar på den religiösa tron gjorde dock
på mängden af hans åhörare ett vidrigt intryck. Född preussare,
professor i Giessen, djupt invecklad i 1848 års revolutionära
rörelser, medlem af den yttersta venstern i Frankfurter
riksförsamlingen af samma år, har han sedermera antagit Schweiz till
sitt nya fädernesland och blef 1852 kallad till professor i
geologi i Geneve. Bland kongressens hufvudpersoner må äfven nämnas
dess båda stiftare: cavaliere Cap elli tvi, professor i geologi vid
universitetet i Bologna, och professor JJesor frän Neuchatel. Den
förre, ung till åren, liten och spenslig, såg alltför obetydlig ut
att vara en professor, tycktes mig. Men denna föreställning
vek snart vid närmare bekantskap. Visst hade han ej hunnit
så långt in pä trettiotalet, men själsarbete och måhända äfven
lidande gåfvo hans något tärda drag mannaålderns stämpel och
dessa lifvades på ett förunderligt sätt, när han talade, och sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>