Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
och svenska — dock var det skandinaviska elementet
förherrskande, enär vi voro åtta af moder Sveas biirn. I fem vagnar
begåfvo vi oss på viig och kosan ställdes norr otn Köpenhamn,
men följde ej stranden, utan vek af inåt landet. Dagen var
vacker och solljus, ehuru ej så varm som de föregående,
landskapet var bördigt, väl odladt och väl bebygdt, conversationen
lifvad och färden i all måtto behaglig och uppfriskande. Gjentofte,
by eller liten stad, belägen vid en mindre sjö af samma namn,
genomfors och der, så väl som på andra ställen, der vi reste
fram, voro, fremlingarne till ära, många hus prydda med flaggor,
förnämligast Dannebrogen, men äfven den blågula helsade oss
ofta vänligt. I Lyngby, en by, tillhörande lustslottet Sorgenfri,
som bebos af enkedrottning Caroline Ainalie, stego vi ur
vagnarne, afskakade det ymniga dammet och inbjödos att intaga
frukost under ett i en trädgård uppslaget tält. Man tiek nu först
tillfälle .att taga hvarandra i närmare betraktande, igenkänna
gamla och göra nya bekantskaper, och som allas hjertan tycktes
öppna och allas sinnen lifvade gick detta lätt nog för sig. Der
t. ex. visade den unge norrmannen Lorange, kongressens
Benjamin, en yngling med ett öppet och blomstrande utseende, med
frimodigt väsende, tör professor Nilsson några dyrbarheter af
guld, byzantinskt arbete, soin ban funnit i en grafhög i Norge,
hvars öppnande han föranstaltat, förtroende den vänlige gamle,
att den vackra ringen en gång skulle tillhöra hans Ingeborg, dä
ban funnit henne. Der åter säg man den intagande unga
svenskan i lifligt samsprak med Don Francisco Tubino, hvars
mörka hy och djupa, blixtrande, svarta ögon buro vittne både
om hans sydländska ursprung och hans enthusiastiska sinne, och
han berättade för henne, huru hans frisinnade åsigter i dagens
politiska och religiösa frågor mer än en gang satt hans lif i fara.
Hans äldre landsman, professor Vilanova, hvars glöd åren,
erfarenheten, mödan, kanske äfven mången katnp med lifvets
vedervärdigheter hade afsvalnat, fördjupade sig i archeologiska
funderingar med Fräulein Mestorf, som vid mer än ett tillfälle visat
sig ganska hemmastadd på detta gebiet af det vetenskapliga
området, och som troligen, enligt professor Nilssons försäkran,
skulle blifva en lika förträfflig »custodin» för ett archeologiskt
museum, som den Lisch hade den lyckan att ega i Fräulein
Buchwald för museet i Schwerin. Pä det lifliga sätt, som är
fransmannen egendomligt, redogjorde M:r Rhoné för min man
för åtskilliga förhållanden i sitt fädernesland, under det baron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
