- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tolfte årgången. 1870 /
46

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

dock ej kunna nekas, att qvinnans förmåga att fullgöra dem
ännu mera skulle höjas, om hennes intellektuela bildning finge
en säkrare grundval. Likaså torde en nogare pröfning visa, att
det välgörande inflytande, den ogifta qvinnan inom hemmet
hittills utöfvat, ofta haft sin grund i en andens öfverlägsenhet i
förening med den sinnets ödmjukhet, hvaraf nästan qvinnan
ensam är mäktig, och som har sin glädje i att verka för det goda,
rätta och sanna, utan att bemärkas af verlden. Må vi derföre,
utropar förf:n, säga åt dessa ogifta qvinnor, hvilkas höga
bestämmelse vi alltför mycket ringaktat just derföre, att de sjelfva
ej nog förstått att uppskatta den, utan afyttrat sitt väsendes
bästa krafter på fåfängans och lumpenhetens marknad, — må
vi säga åt dem: »1 måsten skaifa eder en sann och djup
intellektuel bildning, derföre att hemmet ej kan umbära eder; det är
frukterna af eder andes sträfvanden, som fordras för att göra
det rätt rikt och sådant det bör vara», och vi skola gifva en
ny betydelse åt mången qvinnas lif, som nu endast tyckes vara
en ödets bittra ironi. Må vi sedan upprepa det för dessa
mödrar, som ej snart nog kunna vända sina döttrars håg från
skollexorna till societetslifvet och som hellre föra dem till
kafferepet än till föreläsningssalen, hellre till balsalongen än till
sjuklägret. — Vi skola så rikta våra hem med verkliga makar och
mödrar och kanske i ej ringa mån minska deras antal, som
behöfva stå ensamma i lifvet eller klaga, att de känna sig
öfverflödiga.»

Utgående från denna åsigt synes det fürf:n ganska lätt att
bestämma qvinnans bildningsmått, äfven för en mera utåtvänd
intellektuel verksamhet. Den ogifta qvinnans lärdomsbildning
bör sålunda höja sig utöfver den giftas, i mån som hon inom
eller utom hemmet vill egna sig åt någon speciel uppgift —
deribland lärarekallet säkerligen får främsta rummet. Här
återfinnes, enligt förfin, den rätta förmedlingspunkten mellan den
ogifta qvinnans verksamhet inom och utom hemmet. Det är så
omisskänligt af naturen bestämdt, att det är åt den qvinna, som
ej bindes af andra band, som modern, då hon ej sjelf kan eller
får leda sina barns uppfostran under de tidigare åren, bör med
största tillit kunna förtro dem, detta äfven utsträckt till de
första skolåren. Med alla sina bästa känslor fästad vid hemmets
omsorger, förstår lärarinnan vida bättre än läraren att med rätt
uppmärksamhet följa och leda barnet under den period af lifvet,
då det minsta intryck gifver sin prägel åt karakteren och då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:19:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1870/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free