Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
att en sådan orättvisa ej förefinnes, derom öfvertygas man lätt,
då man blickar in i de hem, der den ogifta qvinnan fyller sin
stora uppgift som en gagnande, välsignelsebringande länk i
familjen. Fråga denna mor, som, öfverhopad af göromål, ej tycker
sig kunna räcka till för dem alla, denna mor, som under länga,
bekymmerfulla nätter vakat vid sina barns sjukbädd, denna mor,
som ej egt tillräcklig tid eller nog af kunskaper för att sjelf
undervisa och handleda sina barn, hvem det varit som med henne
delat hushållsbestyren, hvem som vakat de timmar, hon vågat
förtro sig åt slummern, hvem som tålmodigt och troget följt
barnen under deras allvarliga sysselsättningar och vid deras lekar,
hvem slutligen som hjelpt henne att bortjaga molnen från
makens panna, då bekymren stått hotande för dörren — och hon
skall tacksamt vända eder blick till detta anspråkslösa väsen,
som bär en så dryg del af hemmets omsorger, utan fordran af
annan lön än medvetandet att hon verkar för ett hem. För att
blifva hemmets fyllnad, hemmets välsignelserika hjelp och glädje,
derföre stäldes så mangen qvinna ogift i lifvet, ej för att i ett
utåt vändt lif söka en ersättning för den hemmets sällhet, hon
synes beröfvad, eller för att med egoistisk själfständighetskänsla
endast lefva för tanken att »conservera sig sjelf».
Den omständigheten, att qvinnan på sådant sätt, äfven som
ogift, har stora kall att fylla inom familjen, är, enligt förfin, allt
för mycket förbisedd redan vid hennes första uppfostran.
Kanske, säger han, har man mången gång att deri söka grunden
till de brister, soin ej sällan vidlåda qvinnan, grunden till detta
koketteri, som påmint derom, att hon ej för sig uppställt något
annat lefnadsmål än att blifva gift, till denna ytlighet, hvarmed
hon hängifvet- sig åt nöjet med försummande af pligten, ocli
slutligen grunden till det begär, hvarmed hon omfattat lifvets
småintressen. Det har varit sålunda som man gjort henne
främmande för det sanna hemlifvet och i stället alltmera utbildat
henne till en lättvunnen deltagarinna, om ej ordförarinna i det
tomma sällskapslif, der all möjlighet till andens högre
utveckling förqväfves.
För att räddas från dessa faror och bringas att med full
sjelfkänsla verka äfven för andras hein är måhända den qvinna
som förblir ogift, ännu mer än den som sluter sig till en make,
i behof af en sann och djup bildning. Och om än qvinnor med
ganska ringa lärdomsbildning för många hem varit till stor
välsignelse i de pligters fyllande, som tillhöra den ogifta, torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
