Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
skolans förespråkare egnat qvinnans bildning; möjligen l.ade
klokheten bjudit att gifva denna angelägenhet ett mindre
framstående rum, då man vill grunda en högskola med samma stora
anspråk som våra sekelgamla, anrika universiteter och nästan
likt Giganterne storma Olympen. Det blir dock alltid i långt
mindre grad för de examina qvinnan vid en blifvande högskola
kan komma att aflägga, än för den allmänna bildning, hon der
kan hemta, till motgift mot hufvudstadens flärd, som förf:n
äfven med afseende på henne måste uppskatta lyckau af att i
Stockholm erhålla en sådan liögre bildningsanstalt.
Förfrn erinrar derefter, att bemödandet att afhålla qvinnan
från högre intellektuel bildning är långt ifrån nytt och nämner,
att redan 1741 vid sjelfva Upsala akademi en ganska allvarlig
protest deremot uttalades i en akademisk afhandling af E. J.
Edberg med titel: Num sexus femineus a cultu literarum sit
arcendus (Månne qvinnokönet bör afhàllas från litterära
sysselsättningar). Den lärde auctorn visar här på ett ganska
öfvertygande sätt huru den satsen, som alltför länge förfäktats, att
den qvinna, som vet mera än hvad som tillhör qvinnan,
ingenting vet (mulier quæ ultra mulierem sapit, non sapit), hvarken
ur filosofisk eller historisk synpunkt kan försvaras.
Till slut uttalar fürf:n sin öfvertygelse att då qvinnans
bildningsgrad till ej oväsentlig del bestämmer mannens, frågan om
qvinnans intellektuela bildning är en af dem som fordra och
förtjena att behandlas med det på en gång djupaste och
ömmaste allvar, hvarefter den tänkvärda och om ett så varmt och
ädelt nit vittnande uppsatsen afslutas med Legouvés ord:
»Måtte det uppstå en statsman, som befordrar stiftandet af
offentliga läroverk för qvinnan; ban skall då hafva gjort mera
for sitt land, än om han anskaffat medel till tusentals inilsträckor
af jernvägar. Att nedbryta den okunnighetens skiljemur, som
inom familjen förhindrar så många hjertans nära förening, det
vore att hafva genombrutit också ett Sueznäs.»
L—d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
